Direktlänk till inlägg 11 januari 2011
Ända sedan jul har mitt liv varit så bra. Det har varit fantastiskt. Jag har känt mig så nöjd med mig själv, jag har känt mig duktig och behövd. Jag har känt att jag gör något meningsfullt...
Idag är det tisdag och jag biter ihop och försöker fortsätta vara positiv.
Men jag ser hur saker och ting runt omkring mig ramlar omkull, faller i bitar och blir mindre och mindre. Saker som jag trodde stod stadigt, som inte kunde gå sönder eller falla isär,
Det skrämmer mig, fast det egentligen inte har med mig att göra och fast jag inte kan göra något åt det.
Jag kan bara fortsätta finnas till, andas och fortsätta rå om mig själv och "de mina".
Kära vänner, jag finns här. Om ni så behöver en kram, en stund att prata eller en säng att sova i. Jag älskar er och vill att ni ska må bra.
De senaste dagarna har jag känt att jag balanserar lite grann när det gäller mitt humör.Jag kämpar fortfarande mycket med mig själv. Framförallt den där lilla detaljen att en åsikt om någon som jag har gjort faktiskt inte speglar vad personen som utt...
| Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | ||||||||
| 3 | 4 |
5 |
6 | 7 |
8 |
9 |
|||
10 |
11 | 12 | 13 |
14 |
15 | 16 | |||
| 17 | 18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 | |||
| 24 | 25 | 26 | 27 | 28 |
29 |
30 | |||
| 31 | |||||||||
| |||||||||