Först tjatar folk om att man ska skaffa barn, och tjatet upphör inte förrän man står där med magen i vädret och vaggar fram trots att man egentligen inte ökat i vikt.

Då kommer alla förmaningar om att man borde införskaffa både det ena och det andra och är tvungen att skaffa det och det märket av vissa saker. Säger man att man vill ta reda på könet så får man genast höra att man är tråkig och allt det som är spännande med att vänta barn försvinner om man vet könet... BLAHA BLAHA!
Man blir ständigt uppmanad att inse att livet aldrig kommer bli sig likt igen, friheten är slut och man har tagit på sig ett livslångt ansvar och det är bara att bete sig vuxet och hantera det.
Livet kommer från och med födseln innebära ständigt vakna nätter (först för att bebis vägrar sova och sedan för att tonåringen inte kommer hem i tid på kvällen), ömma bröst, matlagning och ett pressat schema för att få till alla aktiviteter som man bara MÅSTE göra!

Och jag kan slå vad om att alla de som håller på såhär kommer att tjata om att vi måste skaffa ett barn till sedan, för det är ju SÅÅÅÅ SYND om alla ensambarn här i världen som inte har några syskon att växa upp och leka med!

Men till alla er som känner er träffade av det jag skriver just nu har jag bara en sak att säga:
Det här är MITT liv, MIN kropp och MIN ork. Huruvida jag vill ha fler barn eller inte ska ni fullständigt skita i.
Tack för alla bra förslag vad gäller mitt kommande liv, men vet ni vad??? Jag är inte dum i huvudet! SJÄLVKLART fattar jag att livet inte blir detsamma mer när jag väl har bebis i famnen.
En del människor verkar verkligen tro att man skaffar barn helt utan eftertanke eller inlevelseförmåga och jag är så LESS på dessa förmaningar och "jag vet vad jag pratar om så det är bäst att du lyssnar!"-attityd.
För vad vet ni om vårt liv egentligen? Att vi har två hästar ja. De tar en massa tid, ja.
Så "bara" för bebis ska jag göra mig av med hästarna? Glöm det!
Jag är helt och fullt införstådd med att jag inte kan åka land och rike runt med bebis i bilbarnstolen och Jum-Jum i transporten efter, men Jum-Jum är så mkt mer än bara en träningskompis eller tävlingsmaskin.
Han är min kompis, en familjemedlem som jag delar min fritid med och utvecklas tillsammans med. Det betyder inte enbart att jag sitter och rider på fyrkanten i ett ridhus!

Nä skärpning hör ni!

Jag är givetvis tacksam för råd och stöd, men sluta för guds skull upp med att tala om hur annorlunda och enformigt mitt liv kommer att bli!
Ibland kan man undra om ni glömde lyckan över att få barn, och är missnöjda för att ni inte hann göra allt ni ville i livet innan barnet! Och såna tror jag faktiskt att väldigt få utav er är!

/Kastrullhäxan  

 

Susan

16 mars 2012 18:55

Förstår dig till fullo, det har varit samma visa här. Men jag har 8 hästar varav en hingst och två av stona ska föla v. 14 Men min dotter är med på det mesta, 5 veckor gammal var vi på Ikea, veckan efter årsmöte i lokalföreningen, två kalas redan avverkade. jag tror på rutiner och planering. :) det kommer att gå så bra så

Kastrullhäxan

17 mars 2012 10:34

Jag har ju dragit allt till sin yttersta spets i texten, och känner mig egentligen inte så orolig inför vår kommande framtid.
Men nog tusan är det irriterande när folk utifrån kommer och ska veta så mkt och ha en himla massa bra råd och idéer om saker som de faktiskt inte vet ett skit om!
Jag har ju turen att ha en sambo som finns vid min sida och som är intresserad av att bli pappa till barnet jag bär på, så vi är ju dessutom två!
Och jag har också planer på att låta barnet vara med och bli en aktiv del av familjen :)
Tack för det stödjande orden. :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I morse väckte sambon mig 04.30.Sådana mornar undrar man varför man har häst egentligen...Men jag lyckades ta mig ur sängen, krypa i kläderna och få en smörgås i magen.Sambon fixade Julie (gissa om hon var trött!) och 05.20 hämtade vi upp C för vidar...

De senaste dagarna har jag känt att jag balanserar lite grann när det gäller mitt humör.Jag kämpar fortfarande mycket med mig själv. Framförallt den där lilla detaljen att en åsikt om någon som jag har gjort faktiskt inte speglar vad personen som utt...

      En hund som jag hade hand om och som jag saknar otroligt mycket.Även om  hon hade sina sämre sidor så vet jag att jag aldrig får en sån hund igen.Lisa Katinka Johansson.Jag saknar dig hjärtat.  /Kastrullhäxan ...

För bara en liten stund sedan kom jag på att det är 5 år sedan jag var till Fjugesta och hämtade Jum-Jum.Då visste jag fortfarande inte att han en dag skulle bli min alldeles egna eller att vi skulle starta ett SM tillsammans, eller att jag skulle ly...

Eftersom Vickan var här nyligen så fick jag rota ordentligt i arkivet för att hitta en bild på mig OCH en vän.Jag har en förmåga att bara hamna på bild när jag sitter till häst av någon anledning. Jag hittade i alla fall denna:   En bild som är sna...