Direktlänk till inlägg 13 maj 2013
Julie har nu lärt sig att hon kan ställa sig upp utan stöd.
Tidigare har hon ställt sig med stöd och sedan släppt, men nu kan hon sitta mitt på golvet och bara ställa sig upp. Hon har dessutom tagit sitt första trevande steg framåt.
Detta innebär att hon helt plötsligt har insett att det finns en värld lite högre upp och idag klättrade hon upp på sin barnfotölj, upp på ryggstödet och vips! så var hon uppe på amerikakofferten som stod bakom fotöljen. Det var en mycket stolt och glad tjej som kikade ner från koffertens ovansida.
Hennes pappa har också visat henne hur lysknappen fungerar. Mycket spännande tyckte hon.
Men när han sedan tänkte lära henne hur man slå på TVn så sa jag ifrån. Någon måtta på allt knapptryckande får det minsann vara och jag har mina misstankar att lilla fröken kommer lära sig att starta TVn inom sinom tid utan att någon lär henne det.
Den lilla gula traktorn och jag ska göra vårt andra kval till Fjord-SM på söndag. Denna gång är jag inte alls lika nervös som sist. Jag mår i alla fall inte illa varje gång jag tänker på tävlingen.
Jag känner mig lite varmare i kläderna denna gången.
Men om det är bra eller dåligt vet jag egentligen inte. Det finns ju en risk att man tar det så pass piano att man missar något viktigt och det vore verkligen förargligt om vi missar SM pga slarv från min sida.
Jag känner mig lugn vad gäller Jum-Jum i alla fall. Han skulle nästan kunna göra en sån där bana utan ryttare på ryggen!
Dock så både dammar och fäller han igen. Hur mkt päls har han egentligen? (Jag tror att jag säger det vartenda år!) Överväger att spola av honom med slangen en vända till, men kanske inte nödvändigtvis med schampoo den här gången.
Jag måste också kolla vädret så att det finns möjlighet att tvätta av honom utan att han fryser ihjäl.
Jag har pratat med placeringsenheten igen. Nu ska Julie få börja på förskolan på Hövdingavägen i S. Bomhus i slutet på augusti. Det innebär att vi ska hoppas att Julies farmor INTE blir opererad innan dess eftsom vi behöver hennes hjälp med passning av Julie de två första veckorna i augusti.
När jag åkte från stallet idag så hann ja inte många meter innan det kom en katt traskandes över vägen. Jag tutade till men istället för att skutta iväg så gick den raka vägen fram till min bil.
Jag fick stanna och lyfte över den (väldigt sociala) katten över staketet och då kom det ut en ung tös som berättade att katten kommit knatandes hem till dem häromdagen och sedan vägrat gå därifrån. De hade ingen aning om vems katten var och de undrade också.
Så i morgon ska jag ta med kattburen och försöka få fatt i kattkraken så att den får tak över huvudet och mat tills ägaren dyker upp.
Stackars kissen ska ju inte behöva vara ensam och hungrig.
Detta vet dock inte min sambo ett dugg om då jag är helt övertygad om att han kommer sätta sig på tvären direkt. Förhoppningsvis läser han inte detta och förhoppningsvis skvallrar ingen heller.
Jag brukar inte ha hemligheter för honom, men i det här fallet hoppas jag att han faller för kissens charm när den väl är här (om den inte hittat hem redan vilket jag hoppas mest på!)
/Kastrullhäxan
De senaste dagarna har jag känt att jag balanserar lite grann när det gäller mitt humör.Jag kämpar fortfarande mycket med mig själv. Framförallt den där lilla detaljen att en åsikt om någon som jag har gjort faktiskt inte speglar vad personen som utt...
| Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
|||||
| 6 | 7 |
8 |
9 | 10 |
11 |
12 | |||
| 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 |
19 | |||
| 20 | 21 |
22 |
23 |
24 | 25 | 26 |
|||
27 |
28 | 29 | 30 |
31 | |||||
| |||||||||