En sadel är visst användbar till mycket!

Jag kan inte mmsa in alla bilder, då har jag snart inga pengar på mobilen. Men här kommer det ett gäng bilder till.

Jag och Brandy har börjat använda grönt. Vi tycker vi är ganska fina.

Sen är det bilder på min sambo och Limus, och på någon bild kan ni se hur nära järnvägen vi rider! Kolla på den bilden där man ser Brandys öron! Och ja, det händer att vi stöter på tåg där. Men våra hästar är verkligen jättesäkra! (Tack och lov!)

Tillsist ser ni min bomlösa sadel med nya sitsen. Jag har inte provridit än, men hoppas att det är lika skönt som det ser ut!

Åkte hem från jobbet nu i kväll, klockan var 20 över 9 när jag satte mig i bilen.

Inte långt från jobbet är det ett farthinder (tack o lov!) med ett övergångsställe på. Jag tar det lugnt för jag ser två bussar komma som ska korsa min väg och de kör rätt fort.

Precis när jag ska upp på farthindret dyker det upp en cyklist, inget lyse, inga reflexer!

Jag nitade INTE, men tryckte hårt på bromsen och jag blev väldigt rädd!

Fina fina Brandy!

Jag kan parkera i garaget på egen hand. Här är bevis från igår!

Vid ungefär 3.30 kommer det några hästar på rad. Jag sitter på fuxen som går först i ledet.

Detta är ungefär en vecka eller något efter min olycka då jag skadade ryggen.

Idag red jag och LS (Ja du får heta så nu för om jag bara skriver L så kommer jag blanda ihop dig med någon annan) efter järnvägen. För att ta sig dit måste man rida förbi en vägbom och det är inga större problem för oss

När jag red förbi första gången såg jag att det var något på bommen men tänkte inte mer på det. LS och Diva gick också förbi och sedan skrittade vi jättelänge! Så skönt att komma ut i friska luften och bara babbla om allt, precis allt.

Men när vi passerade bommen på vägen hem gick LS och Diva först och när de kom förbi sa LS "Vad f*n var det som satt på bommen?"

"Ja jag såg förut att det var nåt" sa jag och tittade extra noga när jag red förbi.

Då var det någon plastgrej med en metallgrej längst ner. Den såg inte speciellt vass ut, men hade man haft en häst som gått emot bommen, eller att man fått sitt ben emellan häst och bom så hade man säkert kunnat skära sig.

Jag tvingade tillbaka Brandy (han ville faktiskt inte vända hemifrån igen) och försökte ta loss den från hästryggen, men den var instucken så långt att det inte gick. (Brandy ryggade ett halvt steg och undrade vad jag höll på med egentligen)

Så jag satt av och drog ut den. Då var det en gång-/skidstav med en metallsticka nertill. Säkert inte vass bara sådär, men säg att hästen skulle bli rädd och hoppa till, inte vill jag ha in en merallbit i benet (eller i hästens kropp)!!!

Och jag är helt säker på att den som satt dit den hade gjort det i ren illvilja, för den satt ch var riktad på ett sånt sätt att den skulle göra skada om man kom åt den.

Vilka puckon det finns!