Det är inte det lättaste att redigera en bild i paint, men här är iaf ett försök.

Denna bilden tänkte jag försöka förstora upp så småningom.

Ni är sötast i världen =)

Puss o kram från moster

Idag är det nollåttornas dag, grattis till er!

Ang. min besvikelse så har det lagt sig.

Det handlade om mitt körkort som jag inte klarade igår pga ett rödljus.

När jag säger att jag åkte dit på en rödkörning ser folk framför sig att jag bara gasade förbi, men så var det inte.

Jag stannade eftersom det var rött, när jag sen skulle köra iväg fick jag motorstopp så jag startade om bilen och körde. På de två sekundrarna hann det slå om till rött igen innan jag hann passeraspärrlinjen.

I övrigt fanns det INGENTING att anmärka på i min körning.

Fördelen: Nu har jag ETT kryss i protokollet. Tidigare har jag nog haft 10 kryss. Dessutom var misstaget inget som jag upprepade sen tidigare körning.

Men det är bara att bita ihop, se framåt och ta nya tag.

Den som kommnterar något i stil med "Men du vet ju att man inte får köra mott rött" kommer att få sin kommentar raderad här.

Tror ni inte att jag vet att jag gjorde fel?

Och till dig som uppenbarligen inte kan lämna mg ifred: Varsågod, här har du något att gotta dig med i helgen. =)

En ENDA plutteliten grej och så rök drömmarna för stunden.

Jag tänker inte säga att det var en skitgrej, för det var det verkligen inte, men det var nog inget som jag hade gjort annorlunda i vilket fall.

Nu ska jag krypa tillbaka och slicka mina sår en stund.

Håll tummen nu...

Den här filmen kan man se om och om och om igen.

Jag vill också ha en kattunge, men om jag skaffar en blir Stefan tokig.

Och då ska vi inte tala om vad Pyret skulle bli...

Vem vet vilka matcher som avgjorts här?

I den här staden som jag nor i nu finns det planer och vallar överallt, precis överallt!

Var man än går och vänder nästan så har man någon gammal idrottsplats alldeles framför näsan.

Det tråkiga är att en del av dem bara står och växer igen, det verkar aldrig vara någon som vill kännas vid dem, förutom de gånger på sommarhalvåret som någon klipper gräset på dem så att någon som ev råkar gå förbi och ha en boll med sig kan använda planen.

Det känns nästan lite kusligt, lite spöklikt på något sätt.

Nu börjar jag bli nervös.... Usch, det är nästan så att jag mår illa...

Brrrr.... Håll en tumme för mig.

Uppdatering:

Jösses... Lilla människa. Har du verkligen inte kommit längre i din bearbetning? Stackars dig!

Vad har du för vinning av att hänga efter mig över allt? Är du rädd att jag ska skriva något ont om dig, hänga ut dig med namn så att alla vet vem du är sen?

Då tror du fel...

Jag har lämpat av dig, du är kvar där jag lämnade dig och jag tänker inte plocka upp dig igen. Stackare.

Men jag förstår att det är jobbigt, min bearbetningsperiod var också jobbig.

Jag vet ju ingenting om dig (jag upptäckte det tillslut) men det verkar som om du inte vet hur du ska ha det. Jag trodde att du lärde dig att man inte båda kan äta hönan och samtidigt få henne att lägga ägg.

Kom ihåg att det var du som lämnade mig, men det var tillslut jag som gick. Vem av oss är då starkast?

 Ett liv i lögn är ett ensamt liv, men det är kanske så du vill ha det?

Lev väl, det tänker jag göra!