Tänk att man kan vandra omkring i livet o tycka att det mesta är sådär gulligt rosa o lite skimrande.
Helt plötsligt är det som när någon lyfter stiftet av en gammal LP-skiva. Allt det rosa Gulligullet tar hastigt slut o kvar är ingenting. Bara en stor jobbig tomhet som man inte vet hur man ska kunna fylla igen.

När två människor som tycker hemskt mycket om varann plötsligt inte längre kan hålla sams. Blickarna de ger varann är fulla med sorg, skam o känslor av att världen plötsligt vänts upp o ner.

Det gör ont att stå på sidan om o se det här, men jag vet att det är en del av livet.
Jag har själv upplevt delar av det jag beskrivit ovan. Känslan av att allt är en ond dröm, tankarna som snurrar o funderingarna om man kunde ha gjort något annorlunda.

I mitt fall var det rätt att gå vidare men hur det är för andra är inte upp till mig att avgöra...

Det skrämmer mig lite att folk verkar vilja ha någon snabblösning för sina hästars "problem".

Självklart ska man be om hjälp när man inte vet själv, men många gånger tror jag att man skulle kunna finna lösningen genom att
Studera sin hästs beteende o finna orsaken.
Det dummaste är ju att bota symptomen men inte veta vad orsaken är...

Åh jag kan bli tokig på mig själv! Varför ska det vara så svårt att somna?
I morgon kommer jag vakna, antagligen väcker Julie mig, o vara trött som ett slakt. O jag är verkligen i behov av en dusch innan jag visar mig offentligt.

Idag har jag både hunnit med stallet, rida en kort sväng på Jum-Jum o träffat familjen. Visst, allt handlar om prioriteringar o att jag har en snäll svärmor som hjälper oss med maten men just nu känner jag mig skapligt tillfreds med livet.

Nej nu ska jag krypa längre ner under sambons täcke o lyssna på Julies andetag. Natten som var blev lite kämpig för henne då hon blir täppt i näsan nattetid. Jag fick tillslut plocka upp henne i vår säng o ge henne vatten för att hon skulle komma till skaplig ro.
Vi får väl se hur det blir i natt.

Då har klockan passerat midnatt o det är måndag. Jag borde sova så att jag är i fas med Julie som börjat vakna halv nio på mornarna.

Men det är tomt att ligga ensam i sängen. Sambon ligger i vardagsrummet o glor på tv o ska försöka hålla sig vaken.

Idag har vi iaf roat oss med hästen först. En trevlig, lite lugnare, tur. Sambon o Julie följde med med barnvagnen.
Jumme kunde givetvis inte hålla sig utan när vi kom hem stannade han utanför stallägarens bil o lade av en präktig brun hög med avföring. Tack för den liksom.
Sen var vi hem o åt o jag o Julie somnade en stund efteråt. Det är nog därför jag inte kan sova nu men jag var helt slut så jag behövde få vila lite.
O sen dess har vi roat oss med att tvätta kläder o snygga till gungstolen. I morgon ska jag lägga på ytterligare ett lager färg o sen blir den nog riktigt fin. När vi blir rika ska vi klä om kuddarna som hör till oxå. Just nu är det något tyg som påminner om gardinerna i en sommarstuga. Inte jättesnyggt kanske?

Nej, om man skulle ta o göra ett nytt försök med sömnen. Det är ju en dag idag oxå.

Idag har jag varit ute en sväng med min älskade gula traktor. Han var pigg o taktade i början men jag kände mig aldrig orolig då han ändå kändes rätt fin o harmonisk.

Livskvalité kallas det visst.

I morgon ska jag ut på en ny tur. Hoppas på fint väder

Ibland pratar jag o sambon om att han snarkar på nätterna o stör min sömn o att jag håller på att bli tokig på honom.
Men så berättade han för några veckor sen när han varit i Skåne.
När han hade kommit ner till lägenheten bäddade han i vanlig ordning ner sig i sin säng o han somnade.
O som de flesta vet så händer det att min minns vad man drömmer. Sambon hade i alla fall drömt att han blivit instängd i en grotta som rasat. Han tryckte mot en stenblock i taket o såg ett grönaktigt ljus som han började krypa emot.

Först när han lyckats ta sig ur grottan o fram till ljuset vaknade han.
Då visar det sig att stenblock som han tryckt emot egentligen är väggen intill hans säng. Han har alltså skjutit iväg både sin säng o sitt sängbord från väggen, därefter har han vänt 180 grader i sängen, krupit UNDER sitt täcke, över fotändan på sängen, över golvet o vaknar först när han sitter o håller i videon som står under tvn i rummet.

Hahaha. Egentligen börjar den här berättelsen med att sambon råkade bli inlåst på jobbet innan han åkte. Men det behöver jag inte gå in närmre på här.

O jag sitter framför tvn o tittar på en film som mamma lurat mig att titta på. Julie o Julia heter den o handlar om två kvinnor o en massa mat. Jag kan känna igen mig i en del.

Min egen Julie sover sen några timmar tillbaka. Hon har haft en lång dag.
Först kom hennes kompis Ludwig en stund. Han hann inte mer än in i vardagsrummet innan han kröp raka vägen fram till Julie o gav henne en puss på munnen. Så sött gjort! Men Julie blev nog överraskad för hon förstod inte alls vad Ludwig menade utan började gråta. En stund senare kröp han till henne o lade sitt huvud i hennes knä.
Älskade små charmtroll!

Sen kom farmor o Julie ville inte sova. Det blev en lång stunds gråt innan farmor tillslut fick henne att somna. Tur för mig att jag har en svärmor som är så otroligt duktig med barn, o att hon tycker om dem.

Jumme har jag inte för träffat idag. Vics ägare har tagit hand om honom. Skönt att jag inte har behövt tänka på honom idag när min sambo är i Skåne o det är så halt ute.

Nu ska jag glo vidare på tv.

En sak är säker. I helgen när sambon är hemma så tänker jag sova i gästsängen. Busungen här hemma har visst egna idéer om när man ska sova.