En blind man kommer av misstag in på en klubb för kvinnliga motorcyklister.

Han lyckas hitta en barstol och beställer en kaffe.

När han har suttit där en stund säger han högt och tydligt till bartendern:

"Vill du höra ett blondinskämt?"

I samma sekund blir det dödstyst i baren och kvinnan som sitter till vänster om mannen säger med mörk röst:

"Innan du berättar det där skämtet så känns det som att jag måste upplysa dig om fem saker, eftersom du är blind.

1. Bartenderna är en blond kvinna med ett basebollträ.

2. Vakten är en blond kvinna.

3. Jag är 1,90 meter lång, väger nästan 100 kilo och har svart bälte i karate.

4. Kvinnan som sitter intill mig är blond och proffisionell tyngdlyftare.

5. Kvinnan till höger om dig är blond och tävlar i brottning.

Så, vill du fortfarande berätta det där skämtet?"

Den blinde mannen funderar en sekund och så säger han:

"Nej, inte om jag måste förklara poängen fem gånger."

Vickans grejer (jag har köpt julklapp till dig också gumman, men den tänker jag inte visa här!)

Dagen började med att Pyret kom på att jag vaknar om han hoppar på mig.

Det hela slutade med att han först åkte ner i golvet och andragången åkte han ut, utomhus! Himla tjat på den där katten jämt!

Sedan upp och greja lite för att sedan hämta LS (och på vägen dit had ejag en medelålders kvinna på dragkroken och när hon sen susade om i 390 knyck, först fick hon möte med en lastbil, och därefter drog hon iväg som skjuten ur en kanon. Dock verkade hon inte veta att det finns ett farthinder borta vid gasklockorna så där fick hon bromsa hårt och jag såg hur hennes bil bokstavligen studsade över fartbulan) och iväg till Valbo ridsport. Och där sprang jag med mobiltelefonen för att skicka sms oh mms och visa Vickan en massa grejer.

Hon har ju köpt ny häst och behöver grejer till den, men jag undrar om det är någon ardennerkorsning hon har köpt för den verkar vara stor som ett hus, 166 i täcken och 85 i dressyrgjord.

Det är ju liksom hur stort som helst!

På vägen hem fick vi med en tjej till, det ar jag som erbjöd henne skjuts så att hon skulle slippa ta bussen in til stan. Hon passade på att hoppa av vid ett rödljus och var jättenöjd med det!

Lämnade sedan av LS, åkte hem och stoppade snabbt i mig lite mat, upptäckte att jag glömt mobilen i bilen och fick ringa sambon från hemtelefonen. Gissa hur långt tid det tog innan jag lyckades hitta hans nummer! (nej, jag kan det inte utantill än, men snart!)

När jag sedan satte mig i bilen började stora snöflinogor falla från himlen. Och därefter var det bara att börja jobba *phu* Men det har gått bra. Bara jag får vara i kassan så fungerar det för mig!

När jag slutade och kom utanför jobbet såg jag att marken var täckt med snö och det knastrade sådär mysigt under skorna när jag gick. Dock innebar detta att jag var tvugnen att borsta bort allt från bilen. Och jag hann inte mer än klart med ena sidan förrän den andra var täckt igen! =(

Och vad halt det var! Jag körde som en liten väglus på vägen hem oh gjorde inga stora grejer vill jag lova. Bilen sköter sig otroligt bra, men jg hade bägge händerna på ratten idagoch sänkte tom radion lite så att jag skulle höra bilen.

Men nu är jag hemma, bilen står i garaget och tinar upp och jag ska ställa mig i duschen.

I morgon fick jag ändra nattskiftet till dag och det ska bli rätt skönt. Tyvärr innebär ju detta att jag inte får träffa syrran och hennes ungar, men vad gör man inte för jobbet? =S

Vi får ta det en annan gång helt enkelt.

Eller så får jag lära mig köra släpkärra och dra ner alla hennes möbler någon veckodag när jag är ledig.

 =) Fast då jobbar väl hon givetvis!

Jaja, ha det gott därute alla små tomteluvor!

Nu har den förvirrade Lillan pratat med Terapeuten Lillan och vi kom fram till att den förvirrade Lillan måste lugna ner sig lite och framförallt sluta göra illa sig själv.

En del skär sig i armarna när de inte mår bra. Men den förvirrade Lillan gör sig illa inombords istället.

Men nu är det snart ordning på torpet igen.

Jag önskar du finns kvar
när solen stiger
När natten blivit dag
vill du ha mej då?

För jag vill öppna
mej för dej
när solen stiger
När månen blivit hel
vill du lyssna då?

För ännu doftar kärlek
och hoppet blir till tro
Ännu blåser vindar
som stillar sig till ro

Jag vill alltid ge dej tid
att ta emot min längtan
Och jag hoppas du tar vid
när min tro är svag

Fast jag vet
att det är svårt
när solen stiger
När allt är naket klart
kan du se mej då?

För ännu doftar kärlek
och hoppet blir till tro
Ännu blåser vindar
som stillar sig till ro

Jag önskar du finns kvar
när solen stiger
När natten blivit dag
vill du älska då?

Tro
Jag vill känna tro
Jag vill känna morgondagen nalkas här i lugn och ro
I en vintervärld, finns det någon tro?
Jag vill känna önskan om en tid så ljus som friheten
Känna tro igen

Drömmarna vi har känns som bleka höstar
Där har sommaren redan regnat bort
Det spelar ingen roll hur vi gråter våra tårar
Svaren är en viskning i en värld långt bort

Tro
Jag vill känna tro
Jag vill känna morgondagen nalkas här i lugn och ro
I en vintervärld, finns det någon tro?
Jag vill känna önskan om en tid så ljus som friheten
Känna tro igen

Att vilja men inte känna är nog så svårt
Att se men inte höra
Du vände dig bort
Du sa: Inget här är givet, för sådant är livet
I mina ord finns ingen önskan eller någon lust och längtan

Tro
Jag vill känna tro
Jag vill känna morgondagen nalkas här i lugn och ro
I en vintervärld, finns det någon tro?
Jag vill känna önskan om en tid så ljus som friheten
Känna tro igen

Na, na, na...

Tro
Jag vill känna tro
Jag vill känna morgondagen nalkas här i lugn och ro
I en vintervärld, finns det någon tro?
Jag vill känna önskan om en tid så ljus som friheten
Känna tro igen

Tack JB för att jag fick prata med dig ikväll.

Det är skönt att du kan vara objektiv på ett sätt som ingen annan kan.

Du känner ju mig, även om det känns som om det var i ett annat liv som vi träffades.

Åh, vad jag önskar att jag kunde skriva ut det vi pratade om idag, men eftersom det finns människor som läser den här bloggen som inte alls har med det att göra så låter jag bli.

Tack tack tack! För att du sa att du tyckte att jag verkade ha det bättre nu än innan, det lättade en sån tung sten från mitt hjärta!

Ibland har jag undrat om alltihopa bara är en stor fet lögn som jag surfar omkring på och vad som händer den dag som bubblan spricker.

 ---------------------------------------------------------------

Igår märkte jag för första gången motstånd. Jag har blivit så känslig för det där, det är fingertoppskänsla numera och direkt drar jag till mig andan och börjar trippa på tå.

Nu valde jag givetvis det dummaste tillfället som fanns, men vi måste kunna prata med varann.

Den dag vi inte kan det packar jag mina väskor och sticker.

Jag tänker inte ens försöka stå ut med tystnad igen, jag hatar alla de där "säg inget till..."

Vad f*n, lever man ihop så måste man kunna tala med varandra och omgivningen får respektera att man gör det. Vad ska man annars med förhållandet till?

Ibland känns det bara som att jag måste vara lojal på tre håll, mig själv, den som jag inte får säga det till och den som sa det.

Jag hoppas att du tog tag i det, som du lovade. 

Jag tänker faktiskt inte ta den kampen åt dig, det kan jag inte göra.

När jag ser den här bilden på mig själv kan jag se det som är bra hos mig, den glädje jag bär med mig, styrkan jag har inombords och det hopp som jag så gärna vill dela med mig av.

Man kan vara vacker fast man är blekfet och är trött! =)

Det är en kompis till mig som tagit den och det är en av mina favoritbilder på mig. Tack Henna för att jag får använda den!

Idag har jag jobbat, vi har gjort 2100 liter kycklinggryta. Jag har öst en del av det. Dock började jag dagen med att ösa 300 liter gräddsås, det känns i armarna må ni tro.

Jag har också lagt 175 bleck med lasagne. Inte ens lasagne gör de själva utan det kommer färdigt i bitar i kartonger. Dessa läggs på bleck och värms i ugnen. Lite trist måste jag få säga att det känns.

Nu ska jag bara jobba på mitt vanliga jobb torsdag till och med söndag. Och sen ska jag sova hela måndagen tror jag!

På lördag kommer ev syster med avkommor och väcker liv i Gävle.

Jag misstänker att vi får ta varsin under armen (eller snarare så kommer bägga klänga på mig och skrika "moster" i högan sky) och ta en tur på IKEA.

STOPP!

Nu vill jag stanna tiden.

Jag fösökte göra saker rätt, men jag undrar om det inte blev ännu mer fel.

Det visar sig på torsdag antar jag.

Vad jag har att förlora?

Det bästa jag någonsin haft.

Antar att ingenting varar för evigt. Nu är det bara att ta saker och ting som de kommer och göra det bästa av situationen.