Nu har vi löst det.

Brorsans bil är redan hemma vid det här laget om jag förstått rätt och brorsan blir fraktad ner till Örebro i morgon för att opereras på söndag.

Ev kommer jag att åka ner och hämta brorsan och ha honom boende här nångon vecka, men vi får se. Han måste få känna och tycka själv.

Hur man ska kunna ta sig till affären, gå ut med soporna och tvätta sina kläder med ett brutet knä vet jag dock inte.

Ha det gott!

Nu är det bestämt, privkat och klart:

Jag tänker aldrig ställa mig på ett par skidor och åka utför.

Möjligen att jag åker längd eller står bakom hästen och åker, men aldrig slalom.

Jag blev väckt av brorsan i morse. Han har åkt omkull och brutit sitt knä och ska antagligen opereras.

Så nu är jag inne  operation "få hem bror och bil från Mora"

Någon (gärna med körkort, men utan går också bra) som ska åka Gävle-Mora eller Mora-Örebro???

(och nu misstänker jag att det kommer komma en kommentar om att det minsann är farlig att tida också, och att det finns statistik som säger att det är en av de farligaste sporterna och bla bla bla. Skillnaden är att jag VILL rida, jag tycker det är roligt.

När det gäller åka utför så njuter jag inte av det, jag finner inget nöje i det.

Hur andra gör är däremot helt upp till dem!)

Vad har man gjort idag då?

Varit ute hos hästarna och sambon visade mig en ny ridväg, eller en del av den var ny i alla fall.

Jag red Limpan idag och lämnade över ansvaret om Brandy på sambon (eller är det tvärtom kanske?) och överlag har det gått bra.

Men vad pigga de är nu hästarna! Allt ska vara tävling, tävling och full fart!

Vi skulle trava uppför en backe varpå bägge hästarma tar full speed och drar iväg. Det kändes faktiskt lite läsigt och jag skrek till sambon att lugna ner sig lite.

Tidigare när vi ridit ihop, och han haft Limpan och jag Brandy, så har min kära sambo inte förstått varför jag inte vill att han ska dra iväg med Limpan (hon brukar få vara först när vi ska trava).

Men idag förstod han. Brandy är snäll, men han blir ganska stark (även om han faktiskt går att hålla) och så blir han som en studsboll. Och när Limpan skrittar så taktar Brandy och man hinner inte mer än få honom att sluta så är han igång igen... Nu har jag börjat hitta knapparna för att få honom att sluta, men jobbigt är det.

Att Brandy sen är en väldigt smart 21-årig häst är en annan sak, idag passade han på att slå bakut med min kära sambo två gånger! Då blev det livat i luckan vill jag lova!!!

TVn har vi hämtat idag, just nu är den lite spontant uppsatt på byrån i sovrummet. Vi får se hur vi väljer att sätta den sen...

Jag ska försöka få in bilder både på hästen och TV sen. Vi får se.

Här kommer bilder på pållarna iaf.

De är kanske inte de mest vackra rent fotografiskt (dålig kvalite) men det band som finns mellan Limpan och min sambo syns här.

Tänk att han också kunde få en sköthäst genom min annons på blocket!

I wasnt jealous before we met
Now every woman I see is a potential threat
And Im possessive, it isnt nice
Youve heard me saying that smoking was my only vice
But now it isnt true
Now everything is new
And all Ive learned has overturned
I beg of you......

Dont go wasting your emotion
Lay all your love on me

It was like shooting a sitting duck
A little smalltalk, a smile and baby I was stuck
I still dont know what youve done with me
A grown-up woman should never fall so easily
I feel a kind of fear
When I dont have you near
Unsatisfied, I skip my pride
I beg you dear......

Dont go wasting your emotion
Lay all your love on me
Dont go sharing your devotion
Lay all your love on me

Ive had a few little love affairs
They didnt last very long and theyve been pretty scarce
I used to think that was sensible
It makes the truth even more incomprehensible
cause everything is new
And everything is you
And all Ive learned has overturned
What can I do......

Dont go wasting your emotion
Lay all your love on me
Dont go sharing your devotion
Lay all your love on me

ABBA

Då har jag gjort min första dag på jobbet i år också.

Och jag var rätt seg efter juluppehållet.

Men det har gått bra, förutom att jag pratat baklänges halva dagen.

När jag fick gå hem (en halvtimme tidigt) så trodde nog resten av arbetsstyrkan att jag gick på något. Haha, man orkar inte hur många timmar som helst i kassan.

Och idag har jag haft flera långa och krångliga beställningar...

En kvinna kom in och pratade på så fort att jag fick hejda henne två gånger... Kassapparaten hängde inte med!

Nu är jag mest bara trött. Har en åttatimmarsdag framför mig i mogon också, men får nog sluta tidigare i vanlig ordning.

Måndag ska jag vara ledig, sambon har ju tagit ut semester då så jag hoppas att vi kan komma ut och rida ihop då!

Idag har sambon för övrigt varit till stallet. Det är första gången ha åker och rider utan att jag är med.

Men L var ju med så jag var inte ett dugg orolig.

På måndag sa vi hämta hem våran nya platt-TV. Ni anar inte vilka bekymmer min kära sambo har med var han ska sätta åbäket.

Snart möblerar jag om i sovrummet (där TVn ska vara) och sätter upp den själv.

Hehe, han är ganska rolig så, min sambo, när en annan är jättenervös så är han där och klappar och tröstar och lugnar, men när han själv ska göra något så är det plötsligt väldigt besvärligt.

När vi flyttade ihop är ett bra exempel... Vad han suckade och pustade och stönade. han skulle minsanninte bo i lägenheten vi bor i nu, för inflyttningsdatumet passade inte med hans utflyttningsdatum (att jag sedan har valt lägenheten efter ritningen och tapeterna på borastapeter.se utan att veta hur lägenheten faktiskt ser ut är en annan femma)

Och han tyckte inte att jag hade så mkt grejer. Tack och lov att han kom ner och hjälpte mig att packa!

För jag hade inte en aning om i vilken ände jag skulle börja.

Han tyckte i alla fall i slutänden att jag hade grejer och pryttlar överallt...

Ja... Jag kan nog fortsätta att berätta i evighet.

Bara när vi träffades är ju en historia för sig. Mina fd arbetskamrater tycker nog fortfarande att jag är tokig...

Jag satte mig helt sonika på tåget hit upp, jag visste knappt hur människan såg ut, hade ju bara sett några bilder på telefonen.

Och när jag klev in i hans lägenhet höll jag på att smälla av...

Skinnsoffa, stor fräck TV, västa stereon...

Min första tanke var att jag aldrig skulle våga släppa in honom hemma hos mig! Jag bodde ju i en liten trång lägenhet med en TV från 1800-talet (typ) och köksmöbler i tre olika färger...

Men när han väl var hemma hos mig så tyckte han faktiskt att det var... vad sa han? Mysigt om ombonat? Nej...

"Här syns det att det bor en tjej"

(undrar om han menade alla hästbilder???)

Himlen är du

Jag har gjort allt jag kan,

försökt att inte se, inte känna spänningen.

Sen dagen han försvann

har jag sagt att mig själv att aldrig mer ska någon få såra mig igen.

Men du stod kvar bredvid mig fast du såg min tvekan,

och du släppte aldrig taget om min hand.

 Utan att veta om vingarna bär, har jag snuddat vid himlen.

Den är där du är.

Utan att resa har jag kommit hem,

och din kärlek har fått mig att älska igen.

Och med dig så har jag himlen här och nu,

för himlen är du.

Som vårens första flod som tar sin egen väg,

söker kärleken sig fram.

Och som en båt av bark, ute ror det på ett öppet hav,

så kan man ändå nå sin hamn.

För att du finns följer jag min längtan

och nu så har jag inga rädslor kvar. 

Utan att veta om vingarna bär...

Så många nätter utav saknad,

tog skydd mot världen utanför. Hej.

Jag hade vant mig vid mitt hjärtas tystnad

men här med dig slår det så hela världen hör.

Utan att veta om vingarna bär...

Linda Bengtzing

Så har det nya året börjat...

Och kallt är det! *huttrar*

Idag har jag varit hos hästen igen, en skrittur blev det eftersom jag varit förkyld och eftersom Gibbe är busig och bråkig om vartannat (idag tänkte han backa ut framför bilarna på 76an och hoade sedan med att stegra) och dessutom var E med på Limus så då blir det lugnt och stilla.

Jag red i dressyrsadeln och jag har inte suttit i en engelsk sadel sen... Jättelänge i alla fall. Efter en bit fick jag länga lädren ett hål då de kändes för korta och när jag sen satt av och gick sista biten hem så hade jag så ont i knäna!

Så jag ska nog fortsätta rida i min breda bomlösa sadel med fårskinn på.

I morgon ska sambon rida Limus och de får sällskap av L och Brandy. Jag sa åt L att ta ut dem på en galopptur då min kära sambo på sista tiden klagat över att jag vill rida så långsamt.

Nästa gång han klagar så ska jag nog erbjuda mig att byta häst med honom så kan han få sitta på studsbollen jag har.

Bilderna från kameran fick jag över igår (tillslut!) men vad det krånglade. Ett tag tänkte jag skicka ut både kamera och dator genom fönstret, men tänkte att det blir så kallt sen så jag lät bli.

När jag kom hem efter stallet idag satte jag mig i soffan en stund. Sambon tittade på Simpsons så jag gjorde honom sällskap och efter ungefä en kvart eller något sånt började det lukta... BLÄ!!!

Sambon sa att han inte kände något, och jag trodde att det var han som hade fisit men han sa att det inte var han (Pyttsan!).

Ytterligare en liten srund senare reste han på sig (då hade jag redan gått därifrån) och då hör jag innifrån rummet:

"O fy tusan vad det luktade när man kom närmare där du satt!"

(Ja jag sa ju att det luktade)

 Tror ni inte på tusan att han kommer fram till mig och luktar PÅ MIG!!! =O Som att det vore jag som luktade liksom!!!

Så jag borde väl vara sårad och kränkt nu... Men vad tusan, jag fick ju skattemärket till bilen idag (sambon har betalat skatten) så jag får väl vara nöjd ändå...

Förresten... Här får ni en bonusbild på mig från nyår. Den är nästan lite generande, men så får ni se hur jag kände mig...

Just nu sitter jag och väntar på att bilderna från kameran ska föras över till datorn. 202 bilder var det den här gången så det lär ta en liten stund.

Förkyld är jag fortfarande. Dock är jag bättre då jag fick tag i nässpray igår vilket rensade näsan direkt. Men det känns som jag är sårig i hela näsan och den svider och är röd.

Vi får väl se om jag får i någon bild här sen så ska ni få se en fyllekran till näsa. Haha.

Grått nytt hår på er allihopa!