Nu är ja ute i arbetslivet igen. Ha rnyligen kommit hem efter en lång natt på jobbet.

Ett tag hade vi kö ut till dörrarna och lite till! Det ni!

Vi slet som djur men det fungerade bra och då är det roligt att jobba!

Jag har hoppat in och tagit småpass här och var för kamrater som blivit sjuka, och jag har fått höra hur snäll jag är som ställer upp.

Jag antar att ingen av mina kära kollegor har hittat hit, men ni ska veta att det värmer när jag får veta att ni uppskattar det jag gör! Jag blir glad när jag får veta att ni tycker om mig för den jag är.

Sista tiden har jag fått höra att jag alltid är så trevlig, jag blir aldrig grinig emot gästerna, jag fortsätter hälsa och serva nästa.

Och att jag hoppar in och tar pass, alltså jag VILL ju jobba och självklart ställer jag upp för en kollega i nöd om jag kan!

Egentligen gör jag ju bara det som jag hoppas att andra ska göra för mig!

Nog pratat om det. Jag hade vunnit merförsäljningen här om veckan också. Den veckan som jag inte jobbade givetvis. Det blev iaf ytterligare ett presentkort på Valbo. Det tackar man för.  

Men inatt var det en kollega som slog alla rekord på merförsäljningen. Hon sålde tre mål och sedan TVÅ av varje dip! Så sällan att jag slog henne ikväll! Hon vinner säkerligen den här gången!

I fredags åkte jag till Folkets hus och partajade lite ihop med mina kära vänner på facket och A-kassan. Alltid lika trevlig att träffa dem, oavsett om det är såhär privat, eller i sammanhang som har med jobbet att göra.

Jag vann iaf två tomtar, men det var mest för att mina lagkamrater var så grymt duktiga!

Jum-Jum har äntligen börjat gå ner i vikt, det går långsamt, men det är åtminstone åt rätt håll nu. I torsdags tror jag att vi började stödfodra dem då det inte finns mkt kvar att äta i hagen längre, och Limus började bli sur. Så lite måste vi sticka till dem.

Annars går han väldigt bra nu. Vi har ridit honom lite på banan, och med lite "jä*vlaranama" så går han tidvis riktigt bra. Han tycker om att jobba, men behöver en hel del stöd och man måste verkligen rida honom. Och hela tiden hitta på nya grejer, annars tröttnar han fort ur...

Jag har också börjat tömköra lite igen. Nu när han är rund så passar ju faktiskt bukgjorden på selen och nu har vi börjat tömköra lite på volt. Konstigt tycker Jum-Jum, men så länge man håller sig snett bakom så fortsätter han faktiskt att gå. Dock tror jag att han gillar tömkörningen då han inte alls trasslar lite som i ridningen.

Och han är så fin i loksele!

Annars har jag börjat fundera på en tatuering (igen) Jag har ju länge sagt att jag vill ha något, men inte kunnat bestämma motiv. Men häromdagen kom ett motiv till mig, bara sådär rakt i hjärtat. Om Jum-Jum vore en tecknad figus så skulle han vara en My Little Pony! Eller hur?!?!

  Den är färglagd i paint och detta är ju bara ett förslag... En tatuering ligger lite längre fram i tiden så jag hinner nog modifiera rätt många gånger innan den blir verklighet!

För övrigt har jag hört talas om att min sambo fick en present från en arbetskamrat. Papper som var fackliga. Det initiativet gillar jag! Jag tjatar ju på folk att de ska gå med. Om vi är många så är vi starka och till våren löper ju många av kollektivavtalen ut och då behöver vi vara många som sätter ner foten och förbättrar våra arbetsvillkor! Eller åtminstone ser till att de inte blir sämre!

Nu är det väl kanske dags att avrunda det här inlägget. Det längsta på ganska länge faktikst!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I morse väckte sambon mig 04.30.Sådana mornar undrar man varför man har häst egentligen...Men jag lyckades ta mig ur sängen, krypa i kläderna och få en smörgås i magen.Sambon fixade Julie (gissa om hon var trött!) och 05.20 hämtade vi upp C för vidar...

De senaste dagarna har jag känt att jag balanserar lite grann när det gäller mitt humör.Jag kämpar fortfarande mycket med mig själv. Framförallt den där lilla detaljen att en åsikt om någon som jag har gjort faktiskt inte speglar vad personen som utt...

      En hund som jag hade hand om och som jag saknar otroligt mycket.Även om  hon hade sina sämre sidor så vet jag att jag aldrig får en sån hund igen.Lisa Katinka Johansson.Jag saknar dig hjärtat.  /Kastrullhäxan ...

För bara en liten stund sedan kom jag på att det är 5 år sedan jag var till Fjugesta och hämtade Jum-Jum.Då visste jag fortfarande inte att han en dag skulle bli min alldeles egna eller att vi skulle starta ett SM tillsammans, eller att jag skulle ly...

Eftersom Vickan var här nyligen så fick jag rota ordentligt i arkivet för att hitta en bild på mig OCH en vän.Jag har en förmåga att bara hamna på bild när jag sitter till häst av någon anledning. Jag hittade i alla fall denna:   En bild som är sna...