Denna helgen har jag haft min bästa väninna och hennes dotter här.
Första två sekundrarna var det två lite blyga tjejer som möttes i vår hall, men sedan dess har det varit bus och skoj och lek på högsta nivå.
Julie har sovit intill mig och N har fått sova i Julies säng.
Det har varit en helt ny upplevelse för N att sova i en säng som man själv kan kliva ur, men det har gått riktigt bra.
Julie har sovit som en stock intill mig.

Igår var vi ner på stan och glodde i butiker.
Jag fick med mig en sport-BH (äntligen något vettigt!) till mig själv och gummistövlar till Julie.
Julie köpte också nya hårspännen som såg ut som stjärnor.
N köpte också hårspännen och jag betalade för båda tjejernas spännen. De var så otroligt fina när de lämnade över förpackningarna till kassörskan och de fick tillbaka dem i varsin påse. Det var två otroligt stolta tjejer som bar sina påsar ut från affären.

Jag måste också berätta en annan sak som hände.
Jag och Julie behövde göra ett blöjbyte och på Gallerian nian får man minsann betala för att komma in i skötrummet.
Jag som aldrig har kontanter på mig fick snällt ställa mig och försöka få iväg ett SMS så att jag kunde få en kod att komma in på toaletten.
Medan jag står där och försöker få min telefon att förstå att den ska skriva en bokstavsramsa som INET finns i T9-ordlistan så kommer en kvinna och hennes dotter ut från en annan toalett och går förbi oss.
Dottern har en ballong med sig och genast går Julie efter dem.
Jag ropar på henne, men utan att få gehör så tillslut får jag sätta efter henne (och lämna bland annat barnvagn) för att ta henne.
De flesta som haft med småbarn att göra vet att de har en förmåga att reagera med att bli som spagetti när de inte vill och detta var också vad Julie gjorde när jag tog i henne för att stoppa henne.
Jag höll henne i armen och man är tvungen att hålla emot när barnen gör såhär för annars störtdyker de i golvet och slår sig. Samtidigt blev ju Julie såklart besviken över att inte få följa efter ballongen.

Jag fick med mig Julie (gnällandes) till barnvagnen igen och svor över min telefon som vägrade samarbeta.
Medan jag stod där så kommer dottern med ballongen tillbaka och säger att Julie kan få den.
Det var en enkel ballong som hon fått på McDonalds, men jag tyckte att det var så fint gjort av henne!

Stackars Julie som inte alls förtjänat min irritation över mobilens obefintligasamarbetsvilja blev så glad.
Hon blev blyg inför den här flickan, men OM hon eller hennes mamma läser detta så ska ni veta att Julie verkligen blev jätteglad och det värmde så i mitt hjärta att ni visade sån omtanke för min dotter. TACK TACK!  

Idag klev vi upp tidigt och åkte till stallet. Jumme fick äta sin frukost ute och sedan lastade vi och åkte för att hoppträna. Stefan hade träningsvärk efter sin löpträning (han tog milen under en timma häromdagen) men de kämpade på väl och det såg trevligt ut.

N och Julie hjälpte till att göra i ordning allt i stallet (N och hennes mamma sopade jättefint utanför uteboxarna bland annat) och de ryktade också Jumme till han blänkte.
Det borstades, kammades och gnuggades till Jumme sken inne på stallgången.

 
Foto: V Hägg
Bilden talar för sig själv, eller hur?!

Sambon tränade och efteråt fick tjejerna rida (vi hade lovat). N red först eftersom Julie somnat i vagnen.
För första gången i sitt liv fick N prova att galoppera, men Jumme kunde inte låta bli att stoppa in lite bus i det hela.

Tur att min sambo satt med där uppe på hästryggen. Ns mamma drog dock djupt efter andan kan jag säga!

Jag skulle sedan väcka Julie så att hon också fick rida. Hon låg skönt nedbäddad i vagnen och njöt, men när jag strök henne på kinden och frågade om hon ville rida så nickade hon -dock utan att vakna!
Lilla hjärtat.  
Hon vaknade och fick givetvis rida hon också.

Nu ska allt återställas till vardag igen.
N och hennes mamma är hemma igen och Julie sover i sin egen säng.
Vi bäddade rent och Julie fick ta ett set som jag hade i min barndom. Det måste vara 15-20 år gammalt.
Jag får fråga mamma om hon minns vilket år jag fick det.

/Kastrullhäxan  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I morse väckte sambon mig 04.30.Sådana mornar undrar man varför man har häst egentligen...Men jag lyckades ta mig ur sängen, krypa i kläderna och få en smörgås i magen.Sambon fixade Julie (gissa om hon var trött!) och 05.20 hämtade vi upp C för vidar...

De senaste dagarna har jag känt att jag balanserar lite grann när det gäller mitt humör.Jag kämpar fortfarande mycket med mig själv. Framförallt den där lilla detaljen att en åsikt om någon som jag har gjort faktiskt inte speglar vad personen som utt...

      En hund som jag hade hand om och som jag saknar otroligt mycket.Även om  hon hade sina sämre sidor så vet jag att jag aldrig får en sån hund igen.Lisa Katinka Johansson.Jag saknar dig hjärtat.  /Kastrullhäxan ...

För bara en liten stund sedan kom jag på att det är 5 år sedan jag var till Fjugesta och hämtade Jum-Jum.Då visste jag fortfarande inte att han en dag skulle bli min alldeles egna eller att vi skulle starta ett SM tillsammans, eller att jag skulle ly...

Eftersom Vickan var här nyligen så fick jag rota ordentligt i arkivet för att hitta en bild på mig OCH en vän.Jag har en förmåga att bara hamna på bild när jag sitter till häst av någon anledning. Jag hittade i alla fall denna:   En bild som är sna...