till hästarna idag.

De var på andra sidan bron när vi kom, men när jag visslade tittade åtminstone Limus upp så hon känner igen oss.

Gibbe låg och sov och det tog ganska lång stund innan han reste sig och bemödade sig att gå till oss.

Brandy, han kom och möte oss på andra sidan bron. Jag är så glad att jag har hittat en sån gentleman som han är. Aldrig svår eller trilsk. Lite stark om de andra får galoppera och inte han och han slår med huvudet nägon gång, men aldrig, aldrig någonsin dum.

Och det är inte mycket som skrämmer honom heller.

Jag lägger in lite bilder. De är kanske inte fotografiskt några skönheter, men med tanke på att Brandy inte alls tyckte att detvar något roligt att jag satte på honom grimma i hagen, borstade och i övrigt höll på med hans huvud i början så är de här bilderna ett sånt framsteg för mig. De är liksom bevis för hur mkt han ändå litar på mig.

Lägger också in en bild på hela honom, trots hans svankrygg.

Bonusbild på Gibbe, alltid lika mysig att titta på. Och han är mer än gärna med på bild!

Vickan, vill du fortfarande ha honom? Jag kan säga att igår ballade han ur till den grad att jag fick ställa Brandy tvärs över vägen för att han inte skulle studsa förbi. =)  Just då var han nog ganska billig skulle jag tro!

du fyller ju år idag

Jag har fått jobb, det känns jätteroligt.

Det är visserligen inte jättebra betalt och det är inte världens snoffsigaste jobb, men jag hoppas att det kommer bli så att jag trivs och får jobba mkt.

Till att börja med är det tors, fre och lör nästa vecka!

Jag ska åka dit, vara positiv och göra mitt bästa.

Idag har jag varit ute och ridit Brandy. E körde Limus efter järnvägen och hua vad Brandy älskar att galoppera! Han tar verkligen i för kung och fosterland ibland.

Jag fick kämpa med vänstergaloppen, men fick till den på hemvägen och då hängde han lite i vänster tygel men det släppte sen.

Sista biten som vi alltid skrittar på vägen hem kände jag att han blev trött, han orkade inte bära mig ordentligt och tillslut satt jag av och ledde honom.

Vilken pärla han är, den gossen.

Han hade blivit ganska svett så jag sköljde av honom med min vattenflaska och då upptäckte jag att han råkat repa upp ett litet sår på bakbenet, på knät liksom. (Ganska högt upp med andra ord)

Men det var bara ytligt i skinnet så antagligen är det någon pinne som rivit honom i förbifarten.

Men tom Limus var lite trött när vi skrittade hem så de har fått sin beskärda del idag.

Jag hoppas att min sambo kommer hem snart, vi sk aju äta pizza ihop! =)

Jag hade så mkt att skriva, men nu när jag satte mig här så försvann det bara.

Jag är uppriktigt ledsen för din skull.

Egentligen vet jag inte varför, för jag har faktist ingen anledning att vara det. Men om det är sant som du säger så kan jag bara beklaga.

Uppdatering långt in på nattkvisten:

Jag är inte arg längre, vad skönt det känns! Det är så himla befriande.

Livet som var så orättvist förut har plötsligt blivit så mkt lättare.

... varför du plötsligt är den som får veta saker sist av mig.

Du undrar nog varför jag aldrig berättar något längre förrän det är klappat och klart och alla etiketter och tejpbitar är på.

Det är för att det känns som du hela tiden dömer mig. Vad jag än gör eller ger mig in på så känns det som att du aldrig blir nöjd med det. I dina ögon borde jag prestera liiiiite mer och vara lite bättre.

När jag inte klarar av det jag tagit på mig så är du där, omedelbart, och talar om för mig vilken uppgift som väntar härnäst.

Aldrig att jag ska få en chans att gå igenom det misslyckande jag gjort, aldrig att jag ska få älta någonting som blivit fel.

Det är bara på det igen.

Du är väldigt duktig på att tala om hur negativ jag är, istället för att se det jag menar så ser du någon sorts negativ klang i allt jag säger. Det känns verkligen jättesorgligt för mig, för du har faktiskt varit en av dem som jag vänt mig till för råd och stöd.

Men jag har slutat med det eftersom det jag känner att jag får ifrån dig är till 80% negativt. 

Bara för att du mår dåligt och för att du inte vet hur du vill ha din framtid så behöver du inte pracka på mig det. Jag lyssnar gärna och ger råd om jag kan, det är inga problem, men gör då detsamma för mig! *morr* 

Vid köksbordet ser jag att sambon råkat fått på sig tröjan ut och in.

Så jag fnissar och påpekar det.

Han tittar och så säger han:

"Det gick för bråttom"

Tydligen är det en blandning av "det gick för fort" och "Jag hade för bråttom"

Så har man för första gången agerat fyllechaffis.

Och det gick bra trots att jag inte mörkerkört på måååååånga månader, jag inte kände till hela vägen, det spelades musik på hög volym och vi fick två extra passagerare med oss, varav den ena plötsligt kom på att han skulle av på en busshållsplats.

Kvällen i övrigt var jättetrevlig och jag hade kalaskul utan alkohol.

Synd att det var kallt bara och att jag blev knottbiten. Men knotten försvann så småningom i alla fall.

Idag vet jag inte vad jag ska göra, har varken häst eller någon annan sysselsättning inplanerad. Så vi får väl se vad som händer och sker under dagen.

Veckans uttryckt är en punkt som jag tänkte skulle återkomma här i bloggen med jämna mellanrum. Vi får väl se hur det blir.

Anledningen till tanken är iaf min sambo som ibland lyckas utrycka sig lite... Vad ska man säga? Bakochframlänges... =)

För några veckor sen myntade han uttrycket "underst under"... Det ska tydligen vara synonymt med "innerst inne" =)

Idag tvättade vi bilen, inte ens en Saab lyckas hålla sig 100% ren, framförallt inte utanför lerig hästhage.

I biltvätten:

S= sambon

J= jag

S: Jag undrar hur de där borstarna som tvättar bilen känns egentligen?

J: Tja... Jag fick känna på några såna där när de bytte på en biltvätt i Örebro. De känns som... Nån gummiblandning.

S: Ja det är ju gummi.

Därefter åkte vi in i torkrummet (där vi tvättar bilen är det separata rum)

S: Undrar vilket tryck den blåser med egentligen.

J: Ja du... Det har jag  faktiskt ingen aning om.

Två minuters tystnad.

S: Undrar hur många som har sex medan de tvättar bilen?

Hallå??? Var fick han den tanken ifrån? Han spann iaf vidare med att det säkert fanns folk som gjorde det (och ja, det skull einte förvåna mig)

Jag undrar om min sambo är lite understimulerad vad gäller den sexuella biten?

=D