Det är väl dags att jag presenterar våran nya familjemedlem antar jag.

Jag har ju varit dålig att uppdatera sista tiden, men om jag ska vara ärlig så har jag inte riktigt haft ork. Dels så har vi haft ganska fullt upp både förra helgen och denna helgen. Så bloggen har fått gå i andra hand.

I alla fall... Mulle, eller Myluck som han egentligen heter, (Det uttalas MylUck -INTE My Luck) är en 14-årig arabvalack som ägs av en väninna till mig.

Hon har haft honom nästan hela hans liv, men i dagsläget har hon inte riktigt den tid och ork som krävs.

Mulle är inte den häst som tycker att ett liv i hagen är enbart bra. Han vill jobba, och då gärna med sitt huvud. Så min väninna valde att låna ut honom.

Hon frågade mig vid ett tidigare tillfälle, men då valde jag att tacka nej eftersom jag själv var i fullständig obalans i mitt liv. Och när min sambo sedan började prata om att han ville ha en egen häst så trodde jag verkligen att möjligheten med Mulle glidit iväg. (Jag har nämligen flera gånger tänkt att Mulle skulle passa min sambo)

Men som tur var så fanns Mulle fortfarande kvar åt oss och denna gången tog vi chansen och provade honom.

Nu är han alltså äntligen här, sedan en vecka tillbaka. Han verkar trivas i alla fall och sköter sig bra. Visst finns det saker som vi behöver jobba med, men överlag så är han väldigt väluppfostrad och förstår att uppföra sig. Och de få gånger som han inte vet var gränsen går/provar att flytta gränsen så är det inga större problem att tillrättavisa honom.

Saker som vi bestämt att vi ska jobba med är lastning och stå stilla på gången.

Båda grejerna fungerar, men vi skulle vilja att det fungerar ännu bättre! Samt att Mulle ska känna sig trygg med oss.

Såhär kan det se ut när man lastar Mulle. Han är inte så stor, men stark!

Tidigare i sitt liv har Mulle provat många saker. Han har hopptävlat lite grann, han har provat western, gått distans och blivit lite klick-tränad. Han är också inkörd!

Vi vill ha honom som våran kompis i första hand. Att komma ut i skogen tillsammans och bara njuta! Om han sen fungerar att tävla med, och tcker att det är roligt så får han givetvis följa med och prova sånt också!

I hagen är Mulle snäll. Eller i alla fall så länge det inte är fodring på gång. När man kommer med höpåsarna jagar han Jum-Jum (som i sin tur inte kan hålla sig undan utan måste komma fram och retas) och biter honom i baken när Jum-Jum vänder och springer därifrån.

Annars är han supersnäll!

I ridningen är Mulle känslig. Han lyssnar direkt för skänkeln och vikthjälperna.

Vi ska kolla hans tänder eftersom det inte är gjort på ett tag.

Mulle tycker om att ta tag i tyglarna och tugg på dem, så för tillfället går han på bett med parerstänger. Parerstängerna gör det svårare att få tag i tygeln. Nu är Mulle jättesnäll, men det kan bli lite problem med styrningen när han håller i ena tygeln. 

Mulle har dock egna åsikter ibland, precis som Jum-Jum. Och ibland tycker Mulle att vi ska rida en annan väg än den som vi människor tänkt ta. Och det är faktiskt sällan som det är närmaste vägen hem som han bråkar om. Det kan lika gärna vara en väg som han aldrig varit in på och som är på bortväg...

Och om man då tar en "fajt" med honom så kan han resa sig på bakbenen. Han varnar alltid innan han gör det tack o lov!

Mulle älskar mat, precis som Jum-Jum. Så han blev jättelycklig nu när de fick börja äta gräs lite smått. Hagen hemma vid stallet är dammsugen på minsta grässtrå!

De går inte på något regelrätt bete än utan vi håller på att vänja in dem vid gräs.       "Är jag med på bild nu? Är den här posen bra?"

I lördags lastade vi båda hästarna i transporten och åkte iväg på en lite Pay & Jump. Det var på vinst eller förlust eftersom vi inte haft Mulle så länge, och ännu mindre hoppat honom!

Givetvis blev det bara jag och min sambo som startade i klassen 50 cm så det blev ridning på blodigt allvar.

Att vi dessutom bara har en hoppsadel gjorde att jag och Jum-Jum fick låna utrustning.

(tack alla fina vänner som ställer upp )

Jum-Jum hade en riktigt seg dag och innan jag fick igång honom... PUST!

Mulle vaknade när han förstod att det var hoppning på gång.

Sambon och Mulle startade före oss och vissa hopp blev bättre än andra... Efter hinder 4 hängde sambon över halsen på Mulle (som saktade av till skritt så att ryttaren kunde rätta till sig igen) och det gjorde att de fick en jättekonstig väg till hiner 5 och 6 (som sambon tog med enbart en stigbygel för övrigt) men de klarade sig runt felfritt! De fick då startsignal för omhoppningen och detta visste Mulle om. Plötsligt visade han var skåpet skulle stå och tog hindren i hög fart och snäva kurvor!

Behöver jag säga att de slog oss? Jag och Jum-Jum fick ett nedslag på hinder nr 3.

Men vi är inte bittra utan gladdes över den rosett som vårat team faktiskt fick med sig hem!

Bilder i blandad ordning!

Sen kan ni få två bonusblder på det knas som Mulle kan hitta på... Han och Jum-Jum är olika, fast ändå olika.

/Kastrullhäxan 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I morse väckte sambon mig 04.30.Sådana mornar undrar man varför man har häst egentligen...Men jag lyckades ta mig ur sängen, krypa i kläderna och få en smörgås i magen.Sambon fixade Julie (gissa om hon var trött!) och 05.20 hämtade vi upp C för vidar...

De senaste dagarna har jag känt att jag balanserar lite grann när det gäller mitt humör.Jag kämpar fortfarande mycket med mig själv. Framförallt den där lilla detaljen att en åsikt om någon som jag har gjort faktiskt inte speglar vad personen som utt...

      En hund som jag hade hand om och som jag saknar otroligt mycket.Även om  hon hade sina sämre sidor så vet jag att jag aldrig får en sån hund igen.Lisa Katinka Johansson.Jag saknar dig hjärtat.  /Kastrullhäxan ...

För bara en liten stund sedan kom jag på att det är 5 år sedan jag var till Fjugesta och hämtade Jum-Jum.Då visste jag fortfarande inte att han en dag skulle bli min alldeles egna eller att vi skulle starta ett SM tillsammans, eller att jag skulle ly...

Eftersom Vickan var här nyligen så fick jag rota ordentligt i arkivet för att hitta en bild på mig OCH en vän.Jag har en förmåga att bara hamna på bild när jag sitter till häst av någon anledning. Jag hittade i alla fall denna:   En bild som är sna...