Jag bara kände att det är dags att uppdater här på bloggen igen. Det har ju varit lite dåligt med det sista tiden.
Med tanke på allt som hhänder så är det inte så konstigt egentligen, men ja, nu är jag här i alla fall.

Jag kan ju börja med att berätta för alla er som inte redan vet att jag har en bebis på G. Och då ingen hästbebis utan en liten människa. Ja, ni vet en sån där som utvecklas inne i magen och som sen kommer ut efter 9 månader.

Jag är givetvis glad även om det inte var planerat.
Så jag har varit trött på  grund av detta och mått ganska illa. Dock biter jag ihop och försöker ändå (och har jättegulliga kollegor som ställer upp och hjälper mig med det jag int elängre klarar av på jobbet).

Detta har lett till att jag fått sluta medicinera mot min depression. Dessutom ganska nyligen efter att jag bytt min medicin och fått en som jag kände fungerade ganska bra. Men jag mår faktiskt så bra att vardagen fungerar ganska bra.
Jag har varit och lämnat prover och grejjat.
Som många av de som känner mig vet så är jag stickrädd. Det brukar räcka med att jag berättar det och så blir jag lite spänd precis när de sticker hål och efter det går det bra. Men när jag var till barnmorskan så reagerade jag väldigt kraftigt. Alla varningssignaler slogs på och jag kände bara hur min kropp tänkte gå därifrån (alternativt försvara sig) och jag kan ju inte gärna ge barnmorskan en örfil eller nåt så jag fick be henne lugna sig och så fick jag lämna urinprovet först.
Därefter bev det ett stick i fingret (som jag lyckades kontrollera mig att klara av), blodtryckskontroll (som var högt och ska kollas med jämna mellanrum) och sedan blodprov taget i armen (som jag också klarade bra).
Igår ringde barnmorskan. Alla prover såg jättebra, men etiketten för HIV och syfilis hade inte suttit på provröret så jag måste lämna nytt blod.  Detta ska göras i samband med nästa kontroll av blodtrycket. Tror ni att det kommer vara skenande högt igen då? (Jag känner hur det skenar nu när jag tänker på eländet)

Ridningen har jag fått ge upp, det gör för ont efteråt helt enkelt.  
Så nu letar jag efter någon som kan hjälpa mig med Jum-Jum framöver. Det går sådär.
En tjej har varit ute och provridit och det kändes jättebra. En yngre tjej som verkade väldigt seriös och rättfram.
Hon ska provrida lite mer. Sen har jag mest fått lite halvsvamliga svar och en har jag redan tackat nej till för det blev för mkt frågor om saker som inte rörde hästen direkt. Hade hon varit mer intresserad så hade hon kollat upp dessa grejer utan att blanda in mig.

Det är jättejobbigt att inte kunna rida! Hästarna och ridningen har varit en så stor del av mitt liv och plötsligt så kan jag inte ens sitta upp och skritta av hästen utan att det gör ont. Ibland gör det mig så ledsen att jag har fullt upp med att hålla tårarna tillbaka.

Sen har vi börjat leta ny bil. Sambon har letat och ringt och grejat. Vi skulle åka och titta på en i förra helgen, men då visade det sig att han som ägde bilen inte hade ägarbeviset hemma -det fanns hos kreditbolaget. Det kändes inte helt ok att åka därifrån utan att ha skrivit på pappren på bilen så v tackade nej.
Idag var vi till Hedemora och köpte en bil i alla fall. En hyundai Santa Fe.  Jag känner mig riktigt nöjd även om det är overkligt än så länge.

Saaben har vi pratatom att sälja, men vi får se. Den är en kär "ägodel" och går fortfarande bra. Hade man varit gjord av pengar så hade den lätt fått vara kvar.
Ska den säljas så vill jag helst slippa se den något mer. Den har ju varit "min" så pass länge och jag är verkligen fäst vid den.

Och vet ni...? Det är en likadan som Stefan Lindman har i Wallanderfilmerna!  (Alla som vet vilken förkärlek jag hyser till Ola Rapace förstår min glädje)

Och en annan sak måste jag ju också berätta! Jag har skrivit på mitt anställningsbevis, så nu är jag omplacerad till Söderfors "på riktigt"! Det känns så himla bra. Jag trivs där, både med mina kollegor och uppgifterna.
Jag känner mig liksom aktiv, engagerad och motiverad. Det är så man ska känna på sitt jobb!
(Sen kan jag erkänna att jag inte alls hittat tillbaka till den glöd som jag hade på Max)

I övrigt har jag fått förtroendet att vara moderator på en grupp. Jag gör inte så mkt mer än rapporterar misstänka saker vidare, men hittills verkar jag vara uppskattad. Sen jag började dela med mig av mina åsikter och kunskaper inom foder och näringslära för häst så har jag fått mkt fin kritik och uppskattning från andra. Det känns givetvis jättebra, men jag jobbar fortfarande med att inte mäta mitt eget värde i mina prestationer eller misslyckanden.
En annan sak som jag börjat lära mig är att lämna alla töntiga åsikter och fjortisar bakom mig. De vill inte förändras och då kan jag inte påverka dem.

Och jag tänker inte må dåligt för att någon som inte kan diskutera saken på "normal" nivå blir förbannad och går till personangrepp. Så långt liv har jag inte.

Vi har kört svinntävling på jobbet och i nästa vecka delas vinsten ut. Barnen har varit jätteduktiga och förtjänar verklige detta. Jag är SÅ STOLT över dem!

Nu är det bäst att jag avslutar. Det är dags för ytterligare en kopp te känner jag.

/Kastrullhäxan... Snart kanske Kastrullmamman?  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I morse väckte sambon mig 04.30.Sådana mornar undrar man varför man har häst egentligen...Men jag lyckades ta mig ur sängen, krypa i kläderna och få en smörgås i magen.Sambon fixade Julie (gissa om hon var trött!) och 05.20 hämtade vi upp C för vidar...

De senaste dagarna har jag känt att jag balanserar lite grann när det gäller mitt humör.Jag kämpar fortfarande mycket med mig själv. Framförallt den där lilla detaljen att en åsikt om någon som jag har gjort faktiskt inte speglar vad personen som utt...

      En hund som jag hade hand om och som jag saknar otroligt mycket.Även om  hon hade sina sämre sidor så vet jag att jag aldrig får en sån hund igen.Lisa Katinka Johansson.Jag saknar dig hjärtat.  /Kastrullhäxan ...

För bara en liten stund sedan kom jag på att det är 5 år sedan jag var till Fjugesta och hämtade Jum-Jum.Då visste jag fortfarande inte att han en dag skulle bli min alldeles egna eller att vi skulle starta ett SM tillsammans, eller att jag skulle ly...

Eftersom Vickan var här nyligen så fick jag rota ordentligt i arkivet för att hitta en bild på mig OCH en vän.Jag har en förmåga att bara hamna på bild när jag sitter till häst av någon anledning. Jag hittade i alla fall denna:   En bild som är sna...