(För alla er som inte orkar med ett "smörigt" inlägg kan klicka ner sidan med en gång)

  Det jag känner för dig går inte att beskriva i ord. För mig är din betydelse större än varlden jag lever i. När jag och exet separerade så tänkte jag aldrig mer bli beroende av någon annan, jag skulle bli stark och självständig och skaffa skinn på näsan. Och så har det blivit, men samtidigt har jag blivit så upp över öronen förälskad i dig att mitt hjärta skulle braka itu om du inte fanns vid min sida.

När jag är svag, då är du stark. Du jobbar långa dagar och sköter väldigt mycket kring vår vardag och får saker och ting att fungera, och det är sällan du klagar.

När jag blev sjuk, men inte insåg det, utan grät och grät utan att förstå vad som hände med mig, så gick du efter mig, stöttade mig, kramade mig och frågade och ville hjälpa.

Dagen när jag förstod att något verkligen var fel, samma dag som jag insåg att jag planerade att ta mitt liv, så insåg jag också att jag inte skulle kunna genomföra det, för det fanns så många människor omkring mig som älskade mig och behövde mig -frisk eller på väg att ta sitt första steg emot att bli frisk spelade ingen roll, bara jag inte gjorde mig själv illa.
En av alla de människorna var du, och jag visste att jag aldrig skulle klara av att se dig i ögonen igen om jag försökte och misslyckades. Och jag skulle inte heller klara av att möta dig någon annanstans, i en annan värld, och försöka förklara där och då.
Jag skulle inte klara av att stå på min egen begravning och se vad jag gjort emot dig och så många andra...

Kommer du ihåg att jag sökte hjälp efter det? Förstår du att du är en del av det och att du är en del av mitt tillfrisknande? Vet du att allt du gör för mig, och då månar jag ALLT. från frukostarna på morgonen, filten på mig när jag somnar på soffan och att du tar kattlådan till att du ringer runt och köper en bil som jag ska ha, betyder guld för mig?!  Vet du hur mkt jag uppskattar dig som person, ditt varma sätt och att du tar dig tid trots att du gör så mkt annat också?

Kommer du ihåg att det stod i din presentation att du var snäll? Vet du att det var därför jag kontaktade dig? Då behövde jag någon som var snäll. Jag hade inte planerat att inleda ett förhållande, men när jag såg dig så kändes det direkt RÄTT och inte en enda dag sedan dess har jag ångrat mig!

Jag är så glad och tacksam att jag får vara en del av ditt liv, trots att jag ibland måste upplevas som ett latmaskigt åbäke!

De dagar livet känns tungt och jag undrar varför jag går igenom det ena efter det andra och inte väljer att ge upp -då tänker jag på dig och finner den där lilla gnistan som gör att jag orkar liiiite till.

Om du orkar vara stark, då ska jag också vara det! Vi är två om det här och jag är lika "skyldig" som du att vara delaktig och försöka efter bästa förmåga.

Egentligen så hade det kanske räckt med några få ord, men jag är så rädd att missa något så jag skrev en jättelång text.

Tack för att du finns, för allt fint du gör för oss och för att jag får vara en del av ditt liv - att vi kan tillbringa våra liv ihop.

Din Lillan 

 

Maria

26 november 2011 21:13

GUD vilket underbart gulligt inlägg Lillan :)
Stefan har en helt underbar flickvän och jag längtar och ser fram emot erat underbara lilla barn som ni kommer att få <3
kramar Maria

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I morse väckte sambon mig 04.30.Sådana mornar undrar man varför man har häst egentligen...Men jag lyckades ta mig ur sängen, krypa i kläderna och få en smörgås i magen.Sambon fixade Julie (gissa om hon var trött!) och 05.20 hämtade vi upp C för vidar...

De senaste dagarna har jag känt att jag balanserar lite grann när det gäller mitt humör.Jag kämpar fortfarande mycket med mig själv. Framförallt den där lilla detaljen att en åsikt om någon som jag har gjort faktiskt inte speglar vad personen som utt...

      En hund som jag hade hand om och som jag saknar otroligt mycket.Även om  hon hade sina sämre sidor så vet jag att jag aldrig får en sån hund igen.Lisa Katinka Johansson.Jag saknar dig hjärtat.  /Kastrullhäxan ...

För bara en liten stund sedan kom jag på att det är 5 år sedan jag var till Fjugesta och hämtade Jum-Jum.Då visste jag fortfarande inte att han en dag skulle bli min alldeles egna eller att vi skulle starta ett SM tillsammans, eller att jag skulle ly...

Eftersom Vickan var här nyligen så fick jag rota ordentligt i arkivet för att hitta en bild på mig OCH en vän.Jag har en förmåga att bara hamna på bild när jag sitter till häst av någon anledning. Jag hittade i alla fall denna:   En bild som är sna...