Vi har varit på läger i helgen.

Åkte i torsdags och ställde av Jum-Jum på Markebäcks gård utanför Askersund.

Men innan jag berättar mer om det så måste jag bätta att sambon beställt hem en radiostyrd lastbil som han är så glad över.

Bild kommer!

Hur som haver. Vi skulle åka 12, och eftersom Herr Gul ibland ska krångla en stund innan han kliver på så började vi lasta vid 11.

Det är så skönt att slippa känna sig stressad!

Och jag var riktigt lugn när jag gjorde i ordning honom inför resan och han skötte sig bra på gången.

Men när vi sedan skulle lasta så tvärvägrade han!

Han hade bara bestämt sig för att han inte skulle åka, och ja kan lova att 400kg häst är rejäla doningar att inte vara överens med.

Vi försökte allt och efter ungefär 1,5 timma ringde jag en stallkamrat som inte kunde komma just då, men som dök upp senare.

Och hon försökte också snälla vägen först, men när han sedan drog mig nerför lämmen och bara gick iväg så fick hon nog.

Hon drog honom i grimskaftet och min kära sambo fick dra en longerlina bakom med full styrka. Och tillslut gick han in och somnade i transporten!

Det tog 2 timmar och 40 minuter, ett trasig positionsljus, en trasig longerlina och en häst som stegrade över staketet till paddocken och blev hängande en stund innan han väl gick på.

Själva lägerhelgen i sig har varit fantastisk. Jum-Jum gjorde sig genast kompis med Pontica, hästen som vi lånat till min sambo. Och när Ponti sträckte ut sitt huvud över boxdörren och kärvänligt kliade Jum-Jum i mankammen så var jag snabbt framme och kliade Ponti på manken så hon masserade igenom hela vänstersidan på Jum-Jum. Och han njöt så jag trodde att han skulle ramla omkull ett tag.

Jag beslutade att släppa ihop dem bara jag fick en tillräckligt stor yta, och när vi blev lovade paddocken så släppte vi dem tillsammans. Ponti reste sig på bakbenen, gav Jum-Jum ett bett och la sig sedan och rullade. När hon reste sig så la sig Jum-Jum och efter det var de goda vänner.

Ponti var dock VÄLDIGT stor i gången, framförallt i trav, och sambon klagade över kastration efter första lektionen och då beslutade jag att byta häst med honom för att helgen skulle ge oss så mkt utbyte som möjligt.

Även jag hade problem med Pontis gång så det är ju tur att hon är grymt snäll. Första lektionen red jag dessutom med lite långa läder som gjorde det svårt att få ordentligt stöd i sadeln, men ja... Jag får vara nöjd ändå.

Sambon passar dock som hand i handske med Jum-Jum och de fick mkt beröm. De gjorde båda skänkelvikningar, öppnor och slutor (jag såg det inte själv, men de andra sa att mina pojkar varit väldigt duktiga) och sambon har fått beröm för sin fina sits och sina mjuka fina händer.

Det var ingen som kunde tro att han bara ridit i 2 år. =)

Själv har jag utvecklats något enormt som ryttare, jag rider bättre och känner mig säkrare. Dessutom har jag ju hittat en häst som jag känner uppfyller mina krav men som är lagom svår i ridningen -Jum-Jum!

Jag ska dock tänka på innerhanden, och sluta skänkla så mkt utan istället sätta fokus framåt med blicken.

Ja, just det! Vi provade att löshoppa också. Ego som jag är så lägger jag bara ut bilderna på Jum-Jum (har riktiga busbilder på 4-åringen som var med också!) och jag trodde faktiskt inte att han skulle hoppa alls när han blev ensam i ridhuset. Men så utrustade vi sambon med en avbruten morot och så fick han springa först. Och jag undrar vad Jum-Jum INTE skulle göra för en bit morot?

Jösses vad de sprang bägge två och jag såg faktiskt Jum-Jum köra ner huvudet och ruska om det när han sprang så han tyckte om det.

Samtidigt hade han faktiskt koll på var husse var för när min sambo sedan stannade (alldeles för fort) så satte sig Jum-Jum nästan på baken och nitade för att inte springa på honom.

Nu ska jag sluta babbla så ni får se bilderna!

Jag kan glädja er med att när vi skulle hem så stannade Jum-Jum en gång innan han klev på transporten men efter det var det bara raka vägen in. =)

Bilderna är i en salig blandning nu... På en av bilderna rider jag en brun nordsvensk travare som kallas Millan. Hon har sadeltvång och rids barbacka och tydligen är jag en av de första som rider henne sedan tjejen som har hand om henne tog henne.

Jag skrittade bara och Millan tittade på sin matte och undrade om det verkligen skulle vara sådär... Men hon fann sig i situationen och skrittade fint. =)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I morse väckte sambon mig 04.30.Sådana mornar undrar man varför man har häst egentligen...Men jag lyckades ta mig ur sängen, krypa i kläderna och få en smörgås i magen.Sambon fixade Julie (gissa om hon var trött!) och 05.20 hämtade vi upp C för vidar...

De senaste dagarna har jag känt att jag balanserar lite grann när det gäller mitt humör.Jag kämpar fortfarande mycket med mig själv. Framförallt den där lilla detaljen att en åsikt om någon som jag har gjort faktiskt inte speglar vad personen som utt...

      En hund som jag hade hand om och som jag saknar otroligt mycket.Även om  hon hade sina sämre sidor så vet jag att jag aldrig får en sån hund igen.Lisa Katinka Johansson.Jag saknar dig hjärtat.  /Kastrullhäxan ...

För bara en liten stund sedan kom jag på att det är 5 år sedan jag var till Fjugesta och hämtade Jum-Jum.Då visste jag fortfarande inte att han en dag skulle bli min alldeles egna eller att vi skulle starta ett SM tillsammans, eller att jag skulle ly...

Eftersom Vickan var här nyligen så fick jag rota ordentligt i arkivet för att hitta en bild på mig OCH en vän.Jag har en förmåga att bara hamna på bild när jag sitter till häst av någon anledning. Jag hittade i alla fall denna:   En bild som är sna...