Direktlänk till inlägg 22 juli 2011
Då så var det fredag igen och jag har min sista semesterdag. På måndag ska jag vara i Söderfors kl 7 och inleder då tre veckor med heltidstjänst. Hur det blir efteråt vet jag inte.
Semestern har gått fort, och vi har haft så mkt att göra att jag inte riktigt vet om det varit någon riktig semester, men vi har i alla fall haft roligt och det är huvudsaken.
Först var vi ju i Rättvik på ridläger i en vecka. Både jag coh sambon var iväg och hade med oss hästarna.
Vi har lärt oss massor, både om oss själva och hästarna och i ridningen.
Vi kom hem därifrån på söndagen och åkte ner till Askersund och mina släktingar igen på torsdagen. Under de dagar vi var hemma hade jag tänkt att vi skulle ha det lite lugnt och fint, men istället kände jag hur allt bara vällde över mig. Det vi hade planerat var att måla boxarna i stallet (men det har inte blivit av alls) men istället har vi bytt olja i bilen (det var dock akut och skulle göras) och hästar som ska motioneras och skos och bla bla bla. Tillslut kände jag bara att jag inte orkade mer. Stressnivån stod mig upp i halsen.
Torsdag morgon lastade vi på våra hästar och alla grejjer som skulle med. Det gick jättebra. Sambon stannade till i Sala och vägde hela ekipaget. Med bil och transport och lastning så vägde det 2,8 tom. Precis vad det får väga för att framföras lagligt. Det var också då som jag vaknade upp igen efter att ha somnat någonstans utanför Gävle. Solen hade nämligen kommit fram och det började bli varmt i bilen.
Vi stannade till på McDonalds i Västhaga och åt. Hästarna erbjöds vatten och salt (även pommes frites gick ner) och sedan åkte vi vidare.
Sedan har veckan rullat på. Vi har varit på Fjord-SM lördag och söndag. Och vilka fina ekipage! Jag har sett en del hingstar, tex Haldol Kry 257, Torps Gusten 197 (som reds av den yngsta deltagaren, blott 12 år gammal), Cheen Femtio 207 och Romeos Cabri 238.
Emil 243 har jag sett på bild, samt genom gallret på hans boxdörr. En riktig snygging!
Vi har varit ute på tur med våra egna hästar. Första vändan missade jag en avstagsväg och vi hamnade ute i Svinnersta. Där kände nog Mulle igen sig för tusan vad han skrittade på helt plötsligt!
Vi har varit på Marieberg, vi har träffat min Farmor och vi har haft en exotisk afton. Jättetrevligt. Dessutom lyckades vi trycka in en dag på Karlsborgs fästning (där pappa slog huvudet i en dörrpost) och en förmiddag i stadsparken i Askersund. Jag tror att min sambo uppskattade de dagarna då han i lugn och ro kunde gå runt och titta på lite olika saker som haft historisk betydelse.
Jag får inte glömma att jag hunnit träffa min käraste bästis och hennes dotter!
Novalie har ju blivit 5 månader och det här var första gången jag fick se henne live. En jättesöt liten tjej som var lite svårflirtad första dagen för att hon var trött, men det släppte sedan.
Jag är så ledsen att vi inte hann hem till er och träffa er där och Pontica såklart.
Tack ändå för att ni tog er till Askersund!
Givetvis lyckades Jum-Jum tappa en sko när vi var ute och red. Det var bara att ringa hem till Askersund och be dem komma med hästtransporten så att vi kunde lata och få hem hästarna. Jum-Jums hov hade trasat sönder ganska rejält och att gå efter grusvägarna hem var inte ens att tänka på.
Han har fått på sin sko igen, men det finns så gott som ingenting att sko i. Så nu är han lite lätt halt på hårt underlag och ska vila. Det enda vi har gjort är att ta honom på en kort promenad i grimma och grimskaft, samt att han får gå till och från hagen varje dag. Jättetrist. Nu har han dessutom vilat en vecka. Så fort han blir bra så är det hårdbantning som gäller eftersom det är utställning om knappt en månad. Skit också!
Min sambo fick en ny kompis när vi var i Askersund. En treårig kille som pratade hela tiden och som hade många ideer och funderingar, sådär som treåringar ska vara. Men de blev nog kompisar först på riktigt när min sambo lät treåringen vara med och tvätta bilen.
Behöver jag säga att det fanns lite separationsångest när det var dags för oss att säga hej då???
För övrigt finns det ytterligare en medlem i den här familjen:
En 13-åring med humör som alla tonåringar. Henne ska ni passa er för när hon lyckas ta sig ut på tävlingsbanorna med sin fjording Ramona. Än så länge tränar de, och de behöver möjligtvis skaffa sig lite tävlingsrutin, men sen lär ni andra få rida som tusan för att hänga med de här två på hoppbanorna.
Josse har gjort ett helt fantastiskt jobb med Ramona. Allt har inte varit plättlätt och allt har inte varit spikrakt. Men nog är de på väg i alla fall!
mer om Josse och hennes hästar kan ni läsa på www.rapide.blogg.se eller www.dressyrduon.blogg.se
Nej, nu ska jag sluta tjata om min semester och istället försökta ta tagi dagens sysslor. Ikväll är det ett kalas inplanerat och ev måste jag hämta min sambo på has jobb. Innan dess ska paketet vara inslaget (= jag måte köpa presentpapper) och hästarna ska ha fått sin dagliga dos av kärlek och omsorg.
Till råga på allt ha rjag en hel hög med rentvättade kläder tt ta reda på.
Så... Ha det gott!
De senaste dagarna har jag känt att jag balanserar lite grann när det gäller mitt humör.Jag kämpar fortfarande mycket med mig själv. Framförallt den där lilla detaljen att en åsikt om någon som jag har gjort faktiskt inte speglar vad personen som utt...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
|||||||
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
|||
11 |
12 | 13 |
14 | 15 |
16 |
17 |
|||
18 | 19 |
20 |
21 |
22 | 23 |
24 |
|||
25 |
26 | 27 |
28 |
29 |
30 |
31 |
|||
|