Som ni vet så letar jag ju medryttare till Jum-Jum igen. De flesta av er här vet hur han är, eller i alla fall vilka tokigheter han ibland kan hitta på.
Ni vet ju också, att trots att han är en liten buse så är han bland det tryggaste som går på 4 ben.

Igår kom det ut en tjej. Hon hade skickat mail till mig och berättat väldigt kort om sig själv. Jag hade ställt följdfrågor och berättat lite om Jumme utöver det som står i annonsen. Jag berättade bland annat att han vägra gå framåt och slänger i backen.

Tjejen kommer till stallet, hjälper mig att fylla vattenhinken medan jag mockar (jag hade Julie med mig och när jag har det så blir det lite improviserat med allting. Det är ju liksom därför som jag söker medryttare...) och sen tar vi in Jumme. Jag gör rent hans hovar och ben medan tjejen drar borsten över kroppen på honom.

Sedan ville hon att jag skulle longera honom så att hon fick se hur han var.
Så ja, jag longerade. Tokstollen till häst lägger sig dock ner och ska rulla -med dressyrsadeln på sig! Det var bara tur att jag fick upp honom igen.

Sedan ska hon sitta upp och då kryper det fram att hon åkt av och är lite skraj. Hon undrar om han är snäll. Vi står där en stund (så länge att Jumme börjar tycka att det är jobbigt) och sedan sitter jag upp, sätter mig bakom sadeln och glider över hans rumpa ner på marken igen.
Ändå vågar tjejen inte sitta upp.
Hon frågar mig flera gånger om han gör något i ridningen och vad ska jag säga? Jag kan inte med mitt liv lova att han aldrig kommer göra något tokigt.
Men jag vet att folk som inte har ridit förut har ridit på honom, jag vet att han ställer upp på mkt tok och jag vet att det är sällan det kommer andra dumheter än bara backandet nu för tiden.

Men jag vet också att han varit riktigt jävlig tidigare. Jag vet hur jag kämpat med denna häst, att varenda ridtur bestod i att få honom från stallplan och att han gjorde saker som inte alltid kändes så jätteroliga en gång i tiden.
Han har fyra ben, är en häst och är full kapabel att göra luft akrobatik.

Behöver jag ens säga hur det slutade?
Hon frågade om hon fick komma tillbaka en annan dag så att jag kunde rida före henne och visa hur han var.
Tack vare att en stallkompis dök upp så kunde jag lämna ifrån mig Julie några minuter så jag satt upp med gummistövlar och galopperade runt på lång tygel och sa sen åt henne att hon verkligen måste fundera igenom detta.

Hon sa att det enda problem hon har är uppsittningen, men det tror jag inte ett dugg på, för i så fall skulle hon inte fråga om han var snäll i ridningen.
Jag är helt övertygad om att hon inte kommer klara honom när han börjar testa henne och därmed är beslutet taget att hon inte kommer bli någon medryttare till mig och Jum-Jum.

Men om man nu vet att man är så rädd, så VARFÖR söker man?
Hon stod på pallen intill Jum-Jum och var alltså riktigt, riktigt rädd. Hon vågade inte ens sätta foten i stigbygeln!

/Kastrullhäxan  

 

Anna

23 oktober 2012 22:22

Alltså, man kan ju aldrig lova att hästen inte kommer göra något bus eller att den inte blir rädd, det är ju ändå ett djur, precis som du säger. Alla hästar kan få för sig att busa, bråka eller hoppa undan för något otäckt, vet man inte det så är man inte redo för att bli medryttare. Det enda du kan säga är ju att "Han brukar inte bli rädd för något och han brukar aldrig bråka, han borde inte busa något" men det är just detta "brukar" och "borde" som är nyckeln. När någon säger till mig att hästen inte brukar bete sig illa så antar jag att så är fallet men man måste ändå vara beredd för även den snällaste hästen kan göra saker som inte är normalt för denne. Till exempel så bockade en av de snällaste hästarna på min ridskola när vi red ut för första gången efter vintern. Vi skulle galoppera för första gången det året, han blev skitglad, han bockade, jag ramlade av och han satte av i galopp. Att jag inte satt på var inte så viktigt :P Min ridlärare blev så himla chockad och sa att han har bockat en gång i hela sitt liv innan det tillfället och det var när någon red barbacka för ett bra tag sen. Men sånt händer, det måste man räkna med! Och att hon inte ens vågade sitta upp, snacka om att slösa din tid. Visst, man får vara rädd, men då kanske det inte är rätt tillfälle att bli medryttare på en häst. Jag hoppas i alla fall att det kommer någon som passar både dig och Jum-Jum! :)

http://vikingarockaren.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I morse väckte sambon mig 04.30.Sådana mornar undrar man varför man har häst egentligen...Men jag lyckades ta mig ur sängen, krypa i kläderna och få en smörgås i magen.Sambon fixade Julie (gissa om hon var trött!) och 05.20 hämtade vi upp C för vidar...

De senaste dagarna har jag känt att jag balanserar lite grann när det gäller mitt humör.Jag kämpar fortfarande mycket med mig själv. Framförallt den där lilla detaljen att en åsikt om någon som jag har gjort faktiskt inte speglar vad personen som utt...

      En hund som jag hade hand om och som jag saknar otroligt mycket.Även om  hon hade sina sämre sidor så vet jag att jag aldrig får en sån hund igen.Lisa Katinka Johansson.Jag saknar dig hjärtat.  /Kastrullhäxan ...

För bara en liten stund sedan kom jag på att det är 5 år sedan jag var till Fjugesta och hämtade Jum-Jum.Då visste jag fortfarande inte att han en dag skulle bli min alldeles egna eller att vi skulle starta ett SM tillsammans, eller att jag skulle ly...

Eftersom Vickan var här nyligen så fick jag rota ordentligt i arkivet för att hitta en bild på mig OCH en vän.Jag har en förmåga att bara hamna på bild när jag sitter till häst av någon anledning. Jag hittade i alla fall denna:   En bild som är sna...