Väckarklockan ringde 4, men eftersom jag är en bortskämd tjej lät sambon mig sova till nästan 4.30 Då var det bara att studsa upp, i kläderna och stoppa i mig frukost innan det bar till stallet där hästarna hälsade oss välkomna trots att vi var där redan vid 5.
Ut med hästarna och så gjorde vi i ordning i stallet innan vi tog in Mulle igen, ryktade honom och lastade för avfärd mot Täby och deras galoppbana.

Jag lyckades nog slumra till men kom aldrig till någon riktig ro ändå. När sambon väckte mig var mina ögonlock såååå tunga och jag hade ingen lust alls att vakna.

Väl framme lyckades vi styra runt bil och transport på en icke plogad stallbacke. Den snö som kommit på lördagen var STENHÅRD! Tack o lov för vår 4-hjulsdrivna bil och otroligt cool häst i transporten. Vi lastade ur och ledde in Mulle i stallet där han fick box nr 13.

Väggarna i boxarna var heltäckande, men hästarn kunde i alla fall sticka huvudet över boxdörren och kika ut. SÅ när Mulle såg att han inte var ensam så blev han i alla fall ganska lugn. Vi hängde upp en hink vatten åt honom och traskade sedan iväg till föreläsningen som vi skulle ha först.

Där fick vi träffa en tjej som hållt på både med distans och numera tränar arabhästar i galopp. Hon berättade lite om hur de tränar och varför de gör på ett visst sätt. Hon berättade om vad som är viktigt att tänka på och hur fort de rider i både träning och löp.
Hon visade en bild på en häst i löp, vars ryttare fastnat i startboxen och blivit kvar. Bilden var tagen när hästen passerar mållinjen, men resten av fältet i bakgrunden. Hästen kommer alltså i full fart, med spetsade öron över mållinjen och det lyste bokstavligen GLÄDJE i hela bilden. Den hästen älskade att springa (men blev tyvärr utan prispengar eftersom man måste ha med sin jockey över mållinjen också).

Därefter fick vi träffa Plastic Wonder. För er som inte vet vem Plastic Wonder är så är han en, i alla fall skapligt känd, galopphäst. Kolande svart och supersnäll. Han låter ryttare som är lite mindre vana vid galopphästar och galopplöp få en känsla av hur det kan vara att rida galopphäst.
Han är gjord av plast och rör sig precis som en galopphäst gör!
Sambon var först ut av alla i gruppen och jag var lite fundersam över hur det skulle bli när han skulle sitta där uppe. Men han fixade det med glans, det såg till och med riktigt proffsigt ut!
Jag kan erkänna att jag också satt upp och provade lite, men med tanke på mina foglossningar och onda kropp så får man ta det lite piano!
Därefter fick vi lunch och sedan skulle hästrana sadlas ut. Jag försökte binda Mulle i boxen, men han blev väldigt orolig när han inte såg vad de andra hästarna gjorde, så det slutade med att jag fick stå och hålla honom i boxöppningen istället. Väl ute på stallbacken sansade sig Mulle ganska bra och gjorde precis vad min sambo bad honom om utan att bråka eller ifrågasätta. Kanske trodde han att han skulle få starta i distans?
En annan häst studsade som en kanin och hade svårt att fokusera på uppgiften (den är startad tidigare och kände säkert igen sig) men Mulle bara tittade på den när den skuttade förbi.
   
Mulle och Stefan. Hur lugnt som helst!                    Värmer upp tillsammans med araben Portello.

De fick värma upp på en volt bakom veterinärkliniken och jag kan berätta att vid det hr laget hade solen kommit fram och det hade töat! Hela Täbys stallbacke var en enda sörja och jag blev snart blöt om mia fötter = grinig Lillan.
Sambon klagade på att glasögonen inte passade, och när han klämde in dem under hjälmen så tappade han dem (ja, i galopp på värmningen) så de gick sönder. Han fick då använda sina vanligasolglasögon istället.
När de värmt en stund fick de skritta till ledvolten som ligger precis vid entren på Täby galopp. Mulle var fortfarande lika cool fast två andra hästar skuttade runt och var nervösa. När de skulle ner till banan hamnade Mulle och sambon på efterkälken eftersom en av de andra hästarna vägrade gå fram och istället skuttade tillbaka till stallarna. Mulle däremot, han traskade bara vidare, helt obekymrad över var den där hästen skulle någonstans.

De red sedan ner till kurvan och då förvandlades de bara till små prickar. Vi som stod vid läktaren kunde inte urskilja vem som var vem. Det kändes som en evighet innan två hästar plötsligt for iväg som skjutna ur varsin kanon och sedan kom resten av fältet efter.
Efteråt har sambon berättat att de som var först i starten var de två engelska fullbloden (båda har tidigare startat som jag fattat det) och sambon hade valt att hålla in Mulle lite i starten och köra sitt eget race. Mulle hade varit lite "på", framförallt när de engelska fullbloden haft nerverna på utsidan, men ändå skött sig som jag fattade det.
Uppskattningsvis red sambon och Mulle ungefär 45km/timmen och då ska ni veta att banan var TUNG! Om stallbacken var en enda sörja så kan ni tänka er hur banan var.

De kom skrittande tillbaka och på vgen ut hittade Mulle en stor vattenpöl som han gick i. Han var törstig men det vattnet var ingen höjdare att dricka. När sambon skrittat av honom i ledvolten en stund så fick han gietvis färskt vatten av oss!  
Mulle går i vattenpölen och strax efter följer arabhästen Eld. Eld har tidigare startat galopp men var väldigt, väldigt lugn och sansad!
 
Sambon och Mulle efter att de skrittat av i ledvolten efter löpet. Eftersom sambon hållt in Mull eistarten så behövde de aldrig ligga i rygg på någon annan, men ni ser ändå hur skitiga de blev!

Vi spolade av Mulle det värsta och schamponerade sen in honom med linimentschampo och tvättade av honom. Det var nog x antal kilo Mulle som ramlade av och tyvärr tog varmvattnet slut så Mulle var inte direkt överlycklig på oss just då. Han leddes fram och tillbaka i solen en stund innan vi la på täcke och lastade honom (och jag kan berätta att numera går han in utan några som helst bekymmer, oavsett om Jumme står på eller inte!) och åkte hemåt.

När vi kom ut på E4an började smabon leta efter sina solglasögon. Och jag som redan är förvirrad och inte kan hålla reda på mig själv ens, har ju ingen aning om var han lagt sina glasögon. Han rotar igenom hela bilen och säger sedan "Jag vet ju att jag la dem här!" och pekar på instrumentbrädan.
I samma sekund inser han att han inte är så fel ute i sitt minne. Glasögonen är ju nästan där -fast på UTSIDAN av bilens vindruta!
 
Jösses vad jag skrattade. Tårarna rann efter mina kinder och jag fick knappt luft. Vi är ju dessutom ute på E4an, så det är ju inte bara att stanna och plocka in dem.
Efter en stund här vi bara hur det rasslade till och numera har inte min kära sambo några glasögon längre!

Det här var verkligen en dag att minnas. Det enda JAG ångrar är att jag inte hade gummistövlarna med mig, för stallbacken var som sagt HEMSK!
Sambon säger att han är väldigt nöjd och att galoppera på banan med Mulle var ungefär samma känsla som att rida på Plastic Wonder. Sambon tycker att han fått fler förslag på sin träning och framförallt att det var KUL!
Så nu får vi nog åka och köpa i alla fall ett stetoskop, för jag lär nog få vara ute med barnvagnen när sambon ska intervallträna, och så får jag stå och räkna hjärtslag.

Måndagskvällar kommer banan att stängas mellan 18-20 för "riktiga" ekipage och så får man komma dit med sin ridhäst och använda banan. Om vi får möjlighet så kommer vi försöka åka i sommar, men det beror ju helt på hur våra liv ser ut och vilken ekonomi vi har. Det är ju ändå 2,5 timmar dit med hästtransport.

Men jag kan verkligen rekommendera det för er andra som är nyfikna.
Igår var det 6 ekipage som startade och INGEN av de hästarna såg ut att tycka att det var drygt och enbart jobbigt, utan de galopperade helt för egen maskin. Sambon lämnade tom ifrån sig pisken innan han red ner till banan, för han trodde inte att den skulle behövas! (Den behövdes inte heller.)

Sen måste man givetvis göra det här med förstånd. tar man dit en häst första gången och låter den gå för full i ungefär 1,5 varv (ett varv på Täby galopps stora bana är 1700m) så kommer den ha mjölksyra. Den kommer tom att han ordentligt med mjölksyra, eftersom banan är ganska tung (inte som våra grusvägar här hemma) även när den är torr och klassas som "fin". En häst som fått den upplevelsen (och kanske tom åker på en korsförlamning efteråt) kommer inte vara supersugen att prova det igen!

Undrar ni något får ni lämna en kommentar.

/Kastrullhäxan  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I morse väckte sambon mig 04.30.Sådana mornar undrar man varför man har häst egentligen...Men jag lyckades ta mig ur sängen, krypa i kläderna och få en smörgås i magen.Sambon fixade Julie (gissa om hon var trött!) och 05.20 hämtade vi upp C för vidar...

De senaste dagarna har jag känt att jag balanserar lite grann när det gäller mitt humör.Jag kämpar fortfarande mycket med mig själv. Framförallt den där lilla detaljen att en åsikt om någon som jag har gjort faktiskt inte speglar vad personen som utt...

      En hund som jag hade hand om och som jag saknar otroligt mycket.Även om  hon hade sina sämre sidor så vet jag att jag aldrig får en sån hund igen.Lisa Katinka Johansson.Jag saknar dig hjärtat.  /Kastrullhäxan ...

För bara en liten stund sedan kom jag på att det är 5 år sedan jag var till Fjugesta och hämtade Jum-Jum.Då visste jag fortfarande inte att han en dag skulle bli min alldeles egna eller att vi skulle starta ett SM tillsammans, eller att jag skulle ly...

Eftersom Vickan var här nyligen så fick jag rota ordentligt i arkivet för att hitta en bild på mig OCH en vän.Jag har en förmåga att bara hamna på bild när jag sitter till häst av någon anledning. Jag hittade i alla fall denna:   En bild som är sna...