Här hemma känns det som om allting handlar om mat. Och då om Julies mat.
Hon behöver ju gå upp i vikt och vi har kämpat stenhårt med hennes ätande, först med amning och tillägg och sedan blev det sondmatning och amning och numera är det flaska som gäller.

Jag har suttit och känt hur jag trugat i henne droppe för droppe, jag har kämpat och ibland har i alla fall jag känt mig ganska svag.  Men så bestämde jag mig för att inte se till varje mål hon äter, utan istället se till varje dygn och det har fungerat mycket bättre!
Och idag hade hon ätit lite mer än sin normala dagsgiva redan när hon hade en måltid kvar (som hon nyss fått och satt i sig). Så nu börjar vi närma oss nästa nivå, men det går långsamt framåt!

Eftersom jag inte ammar henne (och det kan man väl tycka vad man vill om. Jag är dock inte intresserad av att höra några predikningar om värdet i amning. Det finns skäl till att jag valt att sluta amma henne och där med anser jag diskussionen avslutad) så pumpar jag ur brösten och ger henne i flaska.

I morse valde jag att börja pumpa det bröst som har sämst produktion och lagom till det börjar komma igång så känner jag att jag blir blöt på magen. Då har det andra bröstet blivit "stimulerat" och hoppat igång av sig själv och börjat läcka... Så i fortsättningen ska jag nog se till att börja med det lite bättre bröstet.   

 
Såhär glad blir Julie när hon orkar äta en hel portion!  

/kastrullhäxan  

 

Sandra

29 juni 2012 14:45

Spelar ju ingen roll hur barnet får i sig maten, bara maten hamnar i magen till slut, enlig min uppfattning. Det är bra att hon fick i sig lite mer mat denna gången, och så håller jag tummarna för att vikten går upp lite snart :)

http://passionsblomma.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I morse väckte sambon mig 04.30.Sådana mornar undrar man varför man har häst egentligen...Men jag lyckades ta mig ur sängen, krypa i kläderna och få en smörgås i magen.Sambon fixade Julie (gissa om hon var trött!) och 05.20 hämtade vi upp C för vidar...

De senaste dagarna har jag känt att jag balanserar lite grann när det gäller mitt humör.Jag kämpar fortfarande mycket med mig själv. Framförallt den där lilla detaljen att en åsikt om någon som jag har gjort faktiskt inte speglar vad personen som utt...

      En hund som jag hade hand om och som jag saknar otroligt mycket.Även om  hon hade sina sämre sidor så vet jag att jag aldrig får en sån hund igen.Lisa Katinka Johansson.Jag saknar dig hjärtat.  /Kastrullhäxan ...

För bara en liten stund sedan kom jag på att det är 5 år sedan jag var till Fjugesta och hämtade Jum-Jum.Då visste jag fortfarande inte att han en dag skulle bli min alldeles egna eller att vi skulle starta ett SM tillsammans, eller att jag skulle ly...

Eftersom Vickan var här nyligen så fick jag rota ordentligt i arkivet för att hitta en bild på mig OCH en vän.Jag har en förmåga att bara hamna på bild när jag sitter till häst av någon anledning. Jag hittade i alla fall denna:   En bild som är sna...