Idag har det varit en lång dag då jag och Julie först gjort grannarna sällskap till Köpis några timmar.
Mycket trevligt!
Lagom till jag kom in i Gävle fick jag meddelande om att jag fick fixa Jum-Jum själv pga bilhaveri. Sånt som händer ibland. Jag valde att vända tillbaka till Valbo på en gång och fixa det.
Julie har varit en dröm HELA dagen. Så otroligt duktig och snäll.

Men mest tänker jag på minnet från ikväll när jag satt i gungstolen och pratade med sambon i mobilen.
Julie kröp runt på golvet och lekte men efter en stund kröp hon ut i hallen.
Jag vet att jag inte har några saker i hallen som är direkt farliga för henne (jag hör om hon börjar flytta några möbler så att hon kommer åt eluttagen) så jag springer inte efter henne omedelbart.
Efter någon minut kommer hon tillbaka in i vardagsrummet med en haklapp (som hon måste ha hämtat i köket) och hon sätter sig några meter ifrån mig med haklappen i bägge händerna.
Det var en ganska liten haklapp i tyg. De finns att köpa på IKEA och här hemma används de inte så mkt då vi föredrar hårda haklappar.
Hur som helst, hon höjer händerna så att hon får haklappen för ögonen och släpper sen ner händerna i knät och skrattar så gott. Detta gör hon om flera gånger och varje gång hon sänker händerna och tittar på mig så skrattar hon något kopiöst.

Sånt där gör mig så varm inombords. Älskade lilla jänta.
Hon har blivit så stor!  

Självklart bjuder jag på några bilder från dagen:
     

/Kastrullhäxan  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I morse väckte sambon mig 04.30.Sådana mornar undrar man varför man har häst egentligen...Men jag lyckades ta mig ur sängen, krypa i kläderna och få en smörgås i magen.Sambon fixade Julie (gissa om hon var trött!) och 05.20 hämtade vi upp C för vidar...

De senaste dagarna har jag känt att jag balanserar lite grann när det gäller mitt humör.Jag kämpar fortfarande mycket med mig själv. Framförallt den där lilla detaljen att en åsikt om någon som jag har gjort faktiskt inte speglar vad personen som utt...

      En hund som jag hade hand om och som jag saknar otroligt mycket.Även om  hon hade sina sämre sidor så vet jag att jag aldrig får en sån hund igen.Lisa Katinka Johansson.Jag saknar dig hjärtat.  /Kastrullhäxan ...

För bara en liten stund sedan kom jag på att det är 5 år sedan jag var till Fjugesta och hämtade Jum-Jum.Då visste jag fortfarande inte att han en dag skulle bli min alldeles egna eller att vi skulle starta ett SM tillsammans, eller att jag skulle ly...

Eftersom Vickan var här nyligen så fick jag rota ordentligt i arkivet för att hitta en bild på mig OCH en vän.Jag har en förmåga att bara hamna på bild när jag sitter till häst av någon anledning. Jag hittade i alla fall denna:   En bild som är sna...