Jaha... Då har man varit till arbetsförmedlingen idag. Jag var faktiskt lite nyfiken på vad de skulle ha att erbjuda mig nu när jag ska börja jobba 50%. Jag misstänkte ju att jag skulle ut i någon form av aktivitet och det var jag positivt inställd till omd e kunde hitta något som fungerar ihop med mitt jobb som jag ska börja.

Väl där berättar de att alla som har 223kr/dag (eller mindre) i ersättning inte kommer att få någon ny ersättning efter dag 450. Det betyder alltså att jag har ungefär 15 ersättningsdagar kvar! Samtidigt kunde de ju inte tvinga mig att vara med på något, de kan ju inte hota med indragen ersättning... Och varför ska jag vara med på något som kommer KOSTA mig pengar?

Nu fanns det saker som jag hade kunnat tänka mig att göra, men när man får lägga resekostnader upp till 600kr själv så känns det inte värt det!

Problemet bottnar i att jag är ung, jag har inte hunnit jobba ihop ett arbetsvillkor än och därför ligger jag på lägsta nivån (223kr/dag) och upp till den summan så slutar FK att betala ut fler ersättningsdagar.  

Alltså, jag tycker ärligt talat att det är helt sjukt! Här kommer jag, glad, trevlig, och hungrig på jobb! Jag har TVÅ utbildningar bakom mig, varav den ena är ett djupt rotat intresse med mycket kunskap inom, och det andra är något som jag kämpar med för att få jobb (och jag har fått jobb!) inom! Jag har backat från min utbildning, tagit lägre lön än vad jag är utbildad till (fast jag egentligen kanske inte borde?) och sökt flera jobb i väntan på att jag ska få en tjänst!

Och så kommer AF och säger till mig att "Nej tyvärr, du får inga mer pengar trots att du sliter lika mkt som alla andra för att få jobb."

Det är verkligen SKIT att vara ung, och arbetssökande, i dag. För några år sedan ville jag flytta för att kunna ta ett jobb på annan ort, men se det gick inte -för man var tvungen att ha fyllt 25 år för att få flyttbidrag! (Hoppas att de ändrat på det nu!) Vi unga är piskade lika hårt som alla andra att hitta jobb. Vi har oftast inte så mkt arbetslivserfarenhet att falla tillbaka på (kolla bara hur många restauranger som söker folk med utbildning OCH några års erfarenhet!) och våra utbildningar är väldigt yrkesinriktade redan på gymnasiet. När man är 15 år och söker till gymnasiet så ska man veta vad man vill göra för lång tid framåt i sitt liv. Självklart sitter man inte fast i det valet (jag själv har ju utbildat mig till något helt annat än den inriktning jag hade på gymnasiet) resten av livet, men förstår ni hur jag tänker?

När vi väl hittar ett jobb -ja, då får vi inget flyttbidrag!   (Jag reserverar mig dock för att de genomfört en förändring där)

Mig personligen är det inte synd om, då jag numera lever ihop med en man som skyddar och tar hand om mig. Arbetsförmedlingen sa att jag fick gå till soc. om jag inte klarade mig. Det är väl det många ungdomar, och andra som av någon anledning inte haft högre än lägsta ersättningen, blir tvungna att göra.

Jag tycker bara att jag kunde ha fått den här informationen liiiiite tidigare än när jag bara har 15 ersättningsdagar kvar. Missförstå mig rätt, jag har under en tid vetat att mina 450 dagar var på väg att sina, men INGEN har sagt ett ord till mig att jag kommer att bli helt utan ersättning -ÄVEN OM JAG TACKAR JA TILL AFs ERBJUDANDE!

Jaja, jag får försöka norpa åt mig fler pass på mitt nuvarande jobb och hoppas att jag kan skrapa ihop så jag slipper fundera så förtvivlat mkt tills jag får lön i MAJ någon gång.

/Kastrullhäxan