När jag slog upp ögonen tände sambon lampan i taket så jag kastade mig in under första bästa kudde.

Men så säger sambon åt mig att kolla så jag kikar försiktigt fram (alla som blivit väckta med en stark lampa mitt i ansiktet vet hur det skär i ögonen på en) och då ser jag att min sambo håller i en mugg te  och så säger han till Julie:
"Ge den till mamma".
När jag tittar på henne sträcker hon fram ett fat med två smörgåsar.
Och jag ser hur stolt hon är. Jag kunde se på henne att hon visste att hon gjorde något betydelsefullt och fint.
Jag blev så varm i hjärtat.

Och även nu, flera timmar efteråt, så ler jag inombords varje gång jag tänker på det.
Underbara lilla tjej  

Det är otroligt hur man kan älska en annan människa så ofantligt mycket!
Jag tänker på henne så gott som hela tiden, jag undrar vad hon gör, om hon leker, skrattar och har roligt.
Jag längtar så efter henne, vill krama henne, hålla om och mysa. Jag vill höra hennes skratt eka mellan väggarna och se hur hon klurar ut olika lösningar på saker och ting här i världen.

Jag minns för ett år sedan när hon föröskte ta sig fram över golvet här hemma. Hon hade lärt sig rulla över på mage och snart insett att lite sprattlande resulterade i att man kunde förflytta sig.
Dock bara baklänges. Men skam den som ger sig och snart hade hon förstått att mad en extra portion vilja kunde man minsann ta sig in under julgranen till alla julklappar också.

Det är min tjej det. Snäll, men väldigt, VÄLDIGT viljestark.

   
(Trist att den blev åt fel håll. Säkert min telefon som ställer till det)

Nä hör ni!
Nog är det roligt att läsa en del positiva saker, men även detta måste få ett slut.

Syns o hörs!

/Kastrullhäxan  

Klockan är mitt i natten och jag önskar att jag hade något positivt att skriva här.

Men sanningen är att tankarna far runrunt inne i mitt huvud o det verkar aldrig finnas något slut.

Jag undrar hur jag ska orka med något som jag inte har tid med.
När det inte längre finns något utrymme för "vi" och "oss"?

Mitt hjärta krossas redan vid tanken.
Ska alla drömmar få ta slut här?

/Kastrullhaxan