Vi har under den senaste tiden bröjat prata om ny säng till Julie här hemma.
Hon har alltid varit jätteduktig med sin sömn och vi funderade på om det kanske var dags att ställa bort spjälsängen och prova juniorsäng.
Julie lyckades dock ta av sig blöjan ena natten vilket reulterade i en rejäl blöt fläck i sängen och därmed blev införskaffandet av an junorsäng tidigarelagt...

Sängen anlände med min kära syster och Julie var med och plockade upp den, monterade ihop den och jag fick hålla henne för att hon inte skulle klättra upp innan sambon lagt i madrassen.
 

Sen upptäckte hon dock att tanken var att hon skulle sova i den och det var INTE populärt.
Dumma säng! Den kunde vi ställa ut på altanen.

Mitt i allt det här har sambon åkt till Skåne och jag sitter ensam i allt vad litet barn innebär. Litet barn med ny säng innebär ännu mer, och den Julie som så snällt gått till sängen varje kväll gråter numera hysteriskt om man bär henne till sängen.
Igår satt jag (tillslut) hos henne till hon somnade och därefter gick jag själv och lade mig.

 
Kl 02.00 vaknade jag av att lilltjejen stod intill min säng och ville klättra upp,
Jag var, såklart, riktigt trött och lyfte upp henne till mig och där somnade hon snart.
Det är LÄNGE sen hon sov i vår säng.

Ikväll somnade hon i min famn i soffan, men vaknade direkt när jag la henne i hennes säng.
Jag sövde henne då i min famn igen och då låg hon nog 10 minuter i sin säng innan hon vaknade och kom ut, gråtande, till mig.
Då fick hon ligga på soffan intill mig och snart sov hon igen.  
Soffan är dock ingen bra plats för en liten tjej att sova så när hon sovit en stund bar jag in henne i hennes säng, men då vaknade hon IGEN.

Så, nu ligger hon i sin spjälsäng igen. Jag släpade in den mitt i hennes rum och lade ner henne.
Hon grät lite precis när jag lade ner henne, men när hon insåg (rätt omgående) att jag inte tänkte vända för att plocka upp henne igen så lade hon sig, kramade om snuttis och nu tror jag att hon sover.

Jag får väl inse att hon inte är riktigt klar för att gå över till juniorsäng än utan ska vara kvar i spjälsängen ett tag till.
Förhoppningsvis kan vi "smyga in" (missförstå det rätt) den nya sängen i hennes liv genom att bara låta den finnas kvar i hennes rum...

/Kastrullhäxan  

Så gott som varje dag har jag något spännande inne i mitt huvud att berätta om här.
Ofta tänker jag på något spännande ämne när jag åker hem från jobbet, men när jag väl fått lugn och ro och har loggat in här så är det som bortblåst eller så har jag faktiskt inte lust att skriva något.
Eller lust och lust, ofta är det så att det där spännande ämnet som jag tänkte på helt plötsligt bara låter som jämmer och elände, och vem vill läsa om det hela tiden?
(Jag har hjälp av Julie att skriva detta så om det kommer in lite konstiga bokstäver, eller framförallt siffror, så är hon skyldig.)

Mitt mående går lite upp och ner igen. Jag ser en del varningssignaler och har börjat att rannsaka mig själv lite grann.
Det är nog helt enkelt så att jag tagit på mig lite för mkt för tillfället.
Det i samband med att det varit hektiska helger runt jul och nyår på jobber gör att jag just nu går på reservenergi.

Men jag har bestämt mig för att försöka rida ut den här vågen också.
Jag är äntligen fri från mediciner och det är min förhoppning att kunna föbli det också.

Eftersom jag verkar få de mest underliga biverkningarav olika mediciner så vill jag undvika det. Jag kan inte medicinera bort mitt dåliga mående och iställer må dåligt av biverkningar från medicinen.

Nu måste jag avsluta. Julie ska ha pussoch kram och tänderna ska borstas innan vi åker till förskola och jobb.

/Kastrullhäxan