Direktlänk till inlägg 3 november 2013
Som ni vet har jag en häst. Jag betalar för honom varje månad, ser till att han har tak över huvudet, mat i magen o fräscha skor.
Ja, jag har tagit hjälp för själva omhändertagandet av honom, men i slutänden är det jag som har det fulla ansvaret om något händer.
Det är jag som betalar om han blir skadad eller sjuk o det är jag som kommer vara densom får stanna hemma från jobbet att vårda honom.
Är det då så konstigt att jag blir lite lätt sned när jag är snäll o lånar ut honom o sen får veta att den som så hemskt gärna ville låna helt plötsligt har något för sig som är viktigare?
Hade jag vetat det i tid så hade jag lämnat Julie hos sin farmor i förmiddags, tagit med mig sambon för att fixa i Thermobaren o motionerat min älskade häst själv.
Istället gick jag runt i stallet med Julie, som tillslut var både fuktig o på väg att bli kall o fixade i de ögonblick som jag kunde släppa Julie.
I morgon ska jag ut, i mörkret...
/Kastrullhäxan
De senaste dagarna har jag känt att jag balanserar lite grann när det gäller mitt humör.Jag kämpar fortfarande mycket med mig själv. Framförallt den där lilla detaljen att en åsikt om någon som jag har gjort faktiskt inte speglar vad personen som utt...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | 3 | |||||||
4 | 5 | 6 |
7 | 8 | 9 |
10 |
|||
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
|||
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24 | |||
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
||||
|