Sitter och gluttar igenom gamla bilder på Jum-Jum och minns så många saker.

Vi har ju varit ett par ganska länge nu och vi har hunnit med massor tillsammans.
Visst, vi är kanske inte de starkast lysamde stjärnorna på himlen, men vi är goda vänner och vi har haft mycket roligt tillsammans.

Samtidigt krampar det lite i hjärtat, för allt det där som vi gjorde tidigare hinns inte längre med.
Det beror på att jag har fått den finaste gåvan någon kan få  -ett eget barn, men det gör inte sorgen över det jag "förlorat" så mycket mindre.
Alla som känner mig vet att jag är hästtjej i hjärta och själ. De flesta vet också vilken lång resa som jag och Jum-Jum har gjort tillsammans och att det funnits människor som tvivlat på att vi någonsin kommer att bli något annat än två tjurskallar som står på stallbacken och vill olika saker.
                               

Samtidigt skulle jag aldrig välja bort Julie. Hon är det bästa som finns, hon skänker sån otrolig glädje och hennes leende värmer mitt hjärta.

Iställer försöker jag njuta av stunderna jag får tillsammans med min gula traktor.
Om det bara är så att jag får snosa honon lite i pälsen, eller klappa över staketet, så försöker jag suga åt mig av den lilla energi jag kan.
Jag rider nästan aldrig längre. Sista tiden har det blivit en hel del körning.
Det passar mig ganska bra då jag är feg. Men sista helgerna har en stallkompis lyckats få med mig ut på skrott-och travturer i Stackbo och då väcks den där underbara känslan inom mig igen.

                         

Jag vill ju så gärna träna för instruktör, fortsätta utvecklas och bli bättre.

Kort och gott: Det jag egentligen vill säga med det här inlägget är att jag saknar dig Jum-Jum.
Tack för all glädje du skänker mig och för att du är en trygg vän som alltid finns vid min sida.

 
/Kastrullhäxan  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I morse väckte sambon mig 04.30.Sådana mornar undrar man varför man har häst egentligen...Men jag lyckades ta mig ur sängen, krypa i kläderna och få en smörgås i magen.Sambon fixade Julie (gissa om hon var trött!) och 05.20 hämtade vi upp C för vidar...

De senaste dagarna har jag känt att jag balanserar lite grann när det gäller mitt humör.Jag kämpar fortfarande mycket med mig själv. Framförallt den där lilla detaljen att en åsikt om någon som jag har gjort faktiskt inte speglar vad personen som utt...

      En hund som jag hade hand om och som jag saknar otroligt mycket.Även om  hon hade sina sämre sidor så vet jag att jag aldrig får en sån hund igen.Lisa Katinka Johansson.Jag saknar dig hjärtat.  /Kastrullhäxan ...

För bara en liten stund sedan kom jag på att det är 5 år sedan jag var till Fjugesta och hämtade Jum-Jum.Då visste jag fortfarande inte att han en dag skulle bli min alldeles egna eller att vi skulle starta ett SM tillsammans, eller att jag skulle ly...

Eftersom Vickan var här nyligen så fick jag rota ordentligt i arkivet för att hitta en bild på mig OCH en vän.Jag har en förmåga att bara hamna på bild när jag sitter till häst av någon anledning. Jag hittade i alla fall denna:   En bild som är sna...