Jag orkar inte ens berätta om den trista måndagen jag har upplevt idag. Jag längtade inte annat än bort...

Men jag har varit hos beteendevetaren, och det antar jag att många vill veta något om.

Jag fick börja med att fylla i ett papper med olika frågor, det var allmänna saker som hur jag mådde just nu och hur jag skulle beskriva mitt mående. På en del ställen ville jag nåstan sätta krysset mitt emellan två olika alternativ, men jag tog mig tid och funderade lite och kände efter.

Sedan pratade vi. Jag fick berätta mycket själv, men han frågade också en del.

Tydligen försöker vi hitta en lösning på det här, och meningen är visst att jag ska finna svar på många frågor.

Jag sa att ja vill ha lugn och ro inne i mitt huvud, men jag vet inte hur jag ska få det. Jag berättade att jag börjat "skala av" saker som jag kände var onödiga eller som tar för mkt energi. Jag har ju bl.a avanmält mig från Arbetsförmedlingen.

Tydligen har jag tagit många rätta beslut den sista tiden. Jag har valt att lägga energin på MIG, att orka lite till, men utan att bita ihop och lida för det.

Jag berättade också hur jag har blivit bemött av omvärlden, och det är ju ganska blandat. Tack och lov så är det övervägande gott, för det som inte är snällt gör verkligen ont inombords.

Har jag berättat att en person sagt till mig att jag själv valt att ligga platt istället för att försöka resa mig ur eländet? Den personen sa att jag själv inte gjorde tillräckligt för att bli "frisk" och att jag inte kämpr utan bara flyter omkring med näsan precis ovanför vattenytan och är nöjd med det.

Det gör så ont att få höra sånt, jag blir så sårad och ledsen. Varje morgon är en kamp för mig, vissa mornar är lättare än andra men det är tufft, och det är inte så att jag sträcker på mig och tänker "Det här ska bli en riktigt skitdag!"

Ångesten inom mig växer. Det är obehagligt. Jag känner allt oftare hur jag får ta några djupare andetag och hålla mig i någon bänk för att orka lite till...

Det positiva är att jag numera kan önska mig bort, någon annanstans, men jag planerar inte olika sätt för att ta mitt liv längre.

Och bara för att jag känner så, så är det inte tillåtet att klampa fram och säga elaka saker.

Jag försöker rensa och rensa inombords och nu till kvällen är jag så trött.

/Kastrullhäxan  

PS jag var och rättade mitt prov idag och fick med mig mitt Gröna Kort hem. SÅ nu är det bara att träna och sikta på hur högt vi vill nå... DS

 

Kick

16 november 2010 12:00

Grattis till gröna kortet :) Kämpa på gumman finns här om du behöver prata :)

 

emelie

21 november 2010 00:14

sv: ah okej, då förstår jag :v
jag tkr 2 i trakterna funkar kanonfint för oss, har gjort alla år :)

http://fjordyy.webblogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I morse väckte sambon mig 04.30.Sådana mornar undrar man varför man har häst egentligen...Men jag lyckades ta mig ur sängen, krypa i kläderna och få en smörgås i magen.Sambon fixade Julie (gissa om hon var trött!) och 05.20 hämtade vi upp C för vidar...

De senaste dagarna har jag känt att jag balanserar lite grann när det gäller mitt humör.Jag kämpar fortfarande mycket med mig själv. Framförallt den där lilla detaljen att en åsikt om någon som jag har gjort faktiskt inte speglar vad personen som utt...

      En hund som jag hade hand om och som jag saknar otroligt mycket.Även om  hon hade sina sämre sidor så vet jag att jag aldrig får en sån hund igen.Lisa Katinka Johansson.Jag saknar dig hjärtat.  /Kastrullhäxan ...

För bara en liten stund sedan kom jag på att det är 5 år sedan jag var till Fjugesta och hämtade Jum-Jum.Då visste jag fortfarande inte att han en dag skulle bli min alldeles egna eller att vi skulle starta ett SM tillsammans, eller att jag skulle ly...

Eftersom Vickan var här nyligen så fick jag rota ordentligt i arkivet för att hitta en bild på mig OCH en vän.Jag har en förmåga att bara hamna på bild när jag sitter till häst av någon anledning. Jag hittade i alla fall denna:   En bild som är sna...