Jag antar att det är bäst att jag skriver ett inlägg om vad jag har hållit hus i jul också.   Fast alla kanske redan vet?

Nåja, det känns som om vi packat och packat och packat i all evighet.

Vi hade ju bestämt att vi skulle ha med oss Jum-Jum och hans grejer började jag packa redan i början på förra veckan. Det blev en hel del grejjer kan jag lova. Många saker helt i onödan. Undrar när jag ska lära mig att jag inte har mer än 24 tim/dygn på mig att göra saker. Nåja...

Onsdag kväll gick jag omkring här hemma, genomtrött och försökte packa åt mig själv också. Tur att jag skrivit packlista tidigare så att jag kunde följa den.

Ändå var det några få saker som jag stoppade ner i väskan på torsdag morgon och sambon var snäll och tog med badlakan åt mig.

Jag åkte tåg till jobbet torsdag morgon och jobbade några timmar (gjorde bl.a 60 liter soppa). Samtidigt var sambon hemma och packade in alla grejer i bilen, matade hästar och lastade sedan Jum-Jum och alla hans saker i transporten innan de gav sig iväg mot mitt jobb där de hämtade upp mig.

Det blev en låååång resa, framförallt för Jum-Jum, men även för min sambo. Själv somnade jag och sov jättegott, Tur att man hade kudde med sig.

Det var halt och ganska mycket jultrafik. Som tur var skulle de allra flesta norrut och vi söderut, men nog var det en hel del bilar även i södergående riktning.

De allra flesta bilister skötte sig jättebra och tog det lugnt i trafiken. Vi stötte inte på någon helgalen trafikdåre, men man undrar varför de ska ha så bråttom om när det blir tvåfiligt? När det sedan blir enfiligt saktar bilisterna ner/kör in så nära varann att de är tvungna att bromsa och det blev tyvärr ganska ryckig körning.

I Västerås vaknade jag till (eller det var nog så att sambon väckte mig) och jag såg då i kameran att Jum-Jum var trött. Flera gånger försökte han sova, men blev hela tiden störd av den konstiga bilkörningen. Det blev inga hårda inbromsningar för oss, men det är ändå påfrestande för hästen.

I Köping stannade vi till för kisspaus och lite fika. Jum-Jum erbjöd vi lite vatten (men han ville inte ha) och sedan fick han stå i transporten och vila en liten stund och efter det var han piggare igen.

Väl framme i Askersund, hos min kusin rättare sagt, lastade vi av och gick några varv på stallbacken innan han fick gå in i en gigantisk box. Hihi, han kände sig nog lite vilsen där inne första natten. I boxen intill stod gamle Miller och höll Jum-Jum sällskap.

Miller och Jum-Jum har gått tillsammans i hagen och de har haft så underbart roligt ihop. Jag tror inte att jag har sett Jum-Jum leka så mycket i hagen tidigare som han har gkort de här dagarna. Det roligaste har varit att det är Miller (snart 22 år) som vill leka!   Behöver jag säga att Jum-Jums täcke har legat illa till???

Julaftonen började vi med att kliva upp och släppa ut hästar, släpa vatten till hagarna och mocka. Jag och sambon tänkte vara snälla och mockade då alla boxar i stallet (4 st). Det roligaste är att en häst har permanentbädd och det upptäckte inte sambon förrän han grävt ett stort hål i den. Så det var bara att tömma ut den...

Det blev också en del skära och hacka under julaftonen. Jag hade lovat pappa att göra en Janssons frestelse och han hade köpt hela ansjovisar. Hej och hå. Men det blev bra smak i alla fall och jag fick mkt beröm för den.  

Och lagom till att vi fått fram julbordet så började det strömma in människor från när och fjärran.

Vi blev ganska många, både stora och små. Äldst var min farmor, 86 år. Jag tror inte att hon hörde ett dugg av vad vi pratade om, men hon satt och log hela dagen. Jag tror att hon kände gemenskap med oss andra i alla fall.

Och när vi väntade på desserten så skulle hon först gå ut och hjälpa till med disken, men jag fick henne att sitta hos mig i fönstret och titta på hästarna som lekte istället.  

Det var en helt underbar jul, även om jag blev väldigt trött på slutet. Men farmor var uppe och gick med hjälp av rullatorn och hon såg så glad och bekymmerslös ut. Jag har världens bästa farmor.  

På kvällen åkte vi upp till pappas stuga och åt ytterligare ett julbord där. Jag var så mätt att jag höll på att spricka, men gott var det och väldigt, väldigt trevlig.

Dock satte den långa dagen sina spår och jag somnade nerbäddad i pappas säng till ljudet av den sprakande brasan i köket. Det var nog den mest underbara sömn som jag varit med om!   Vid 2-tiden blev jag väckt och då var det dags att åka tillbaka och krypa ner i bäddsoffan hos min kusin.

Tack allihop för att ni varit med och förgyllt min jul. Det har varit superdupertrevligt och det var kanonskoj att ha Jum-Jum med!

Juldagen och hemresan får jag nog skriva i ett annat inlägg, annars får ni så mkt att läsa.

/Kastrullhäxan  

Nu ni! Nu är foderbloggen igång igen.

Idag tänkte jag skriva om betfor, men upptäckte att jag inte har skrivit något om betfor i mina anteckningar. Så nu får jag tömma huvudet på kunskap + googla lite på de saker jag är osäker på   Det blir säkert superbra ändå!

Betfor är en restprodukt från sockertillverkningen. När man tillverkar socker strimlar man sockerbetan och när sockret sedan är utvunnen så har man bra betfibern kvar. Det blandar man då med melass (som också är en rest från sockertillverkningen) och får då betfor som vi ger till hästarna. Betfor består till 70% av betfiber och 30% melass.

Betfor smakar gott och den innehåller mycket fibrer som är bra för magen.

Jag skulle tro att betfor är den foderprodukt som används flitigast vid medicinering av häst. (Man blandar i medicinen i betforen)  

Det ska också finnas melassfri betfor nu för tiden. Jag har själv inte stött ihop med detta fenomen än så länge, men jag har flera gånger hört talas om det.

 Min gissning att det kommmit ut på marknaden är att många utav dagens fånghästar har visat sig vara insulinresistenta. Kort och gott kan man säga att de har diabetes (fast det är ändå inte riktigt samma, men det är en annan historia) och alla som varit i kontakt med diabetes vet ju att de bör akta sig för socker.

Man kan googla på melassfri betfor och få flera träffar om olika märken.

Om hästen är stressad, tex vid tävling eller stallbyte, så kanske den inte dricker ordentligt och de gångerna kan det vara bra att blanda betfor till sin häst eftersom de får i sig vätska när de äter betfor.

När man räknar in betfor i foderstaten så räknar man vad betforen väger när den är torr.

Alltså, har man räknat ut att hästen ska ha 0,5kg betfor/dag så är det 0,5kg TORR betfor som ska blötas och sedan ges.

Räknar man på vad blöt betfor väger så kommer man att ge för lite.

Torr betfor.

Betfor ska ALLTID blötläggas innan den utfodras. Man använder dubbelt så mkt vatten som betfor och sedan ska det svälla. Använder man varmt vatten så sväller det på några timmar, men om man använder kallt ska man gärna låta det stå över natten så att man är på den säkra sidan.

Skulle man ge hästen torr betfor så kan det fastna i foderstrupen/tarmarna och börja jäsa där. Det kan i sin tur leda till foderstrupsförstoppning, kolik och tarmvred. Alla de tre exemplen är tre fruktade sjukdomar i hästvärlden eftersom de kan leda till döden om man har otur.

Betfor passar att utfodra med alla möjliga andra fodermedel, men allra bäst passar det med spannmål (eftersom betfor innehåller en del kalk och därmed kompletterar spannmålen bra)

  Kommer ni ihåg vad han kunde när jag hämtade honom?

Kommer ni ihåg allt krångel vi haft på vägen?

Ser ni nu var vi har kommit? Ser ni vägen vi kämpat oss igenom?

Kan ni se resultatet?

Kan ni förstå att jag är stolt?

Jag har lagt grundstenarna och aldrig slutat hoppats fast det varit tungt ibland.

Tack till alla er som funnits vid vår sida!

/Kastrullhäxan och Jum-Jum