Först och främst en länk till min underbara vän Vickan:

http://www.indigo.org/rainbowbridge_ver2.html

Du har på ganska kort tid fått ta så stora beslut och så stort ansvar. Jag vill att du ska veta att jag beundrar ditt mod och din beslutsamhet.

I morse tog du farväl av en kär vän, någon som funnits för dig under en tid och som du på ett sätt ändå blivit ganska nära.

Jag kan inte föreställa mig hur det kändes för jag har inte varit med så långt själv. Jag har alltid tagit farväl av mina hemma på stallbacken kvällen innan men jag är helt säker på att mina vänner blivit väl behandlade ända till slutet.

Jag vill att du ska veta att jag alltid, oavsett vad som händer, finns här för dig. Du ska alltid kunna vända dig till mig. Även om vi blir oense någon gång så tänker jag alltid finnas för dig.

Idag har du all min respekt!

Och vet du vad jag tror? Halv åtta i morse stod Balder, Mysan, La Mere och många många fler och väntade på just din speciella vän. De ville visa honom alla fälten med klöver, var morötterna växer och var de finaste äpplena faller från träden.

Bilderna ovan är inte från Trapalanda men de visar nog ändå vad som väntade honom när han kom dit.

Skuggan tänkte jag skulle få reprensentera den tid vi får tillsammans med våra vänner hästarna.

---------------------------------------------------------------------------

Idag har jag varit iväg och ridit Jumme igen, första gången på ca ett halvår.

Jag och sambon tog varsin grimma och gick ner till hagen. Jag visslade som vanligt och det verkade som Jumme kände igen mig för han ryckte genast huvudet från marken och hela flocken kom travande emot oss, med Jumme i spetsen. Det kändes så himla bra.

Han kom raka vägen fram till mig och Sunny stannade hos Stefan.

Mitt hjärta hade kunnat brista.

Bilder kommer när jag kommit hem till staden vid havet som jag flyttat till.