Denna dag...

När jag klev upp i morse låg Pyret kvar i sängen. Han är ju ganska morgontrött så det är ju egentligen inget konstigt.

Sambon låg också kvar och sov länge.

Men Pyret brukar alltid komma efter en stund, en halvtimma-timma kanske, och vilja ut.

Men inte idag.

Så vaknade sambon, men katten låg kvar. Jag var in till honom och klappade lite. Han tittade på mig med trötta ögon och vek upp ett bakben så jag skulle klia på magen.

Sen gick jag och åt frukost men ingen katt kom. Så tillslut bestämde ag mig för att väcka honom. Han sov ju hela kvällen igår också.

När jag lyfter katten skriker han rakt ut! Jag lyckas iaf få ner honom på golvet men så fort jag tar i honom så skriker han.

Sedan går han till altandörren och vill ut -på tre ben.

Jag försöker titta och känna, allt medan min lilla svarta kompis skriker åt mig.

Så jag ger upp och ringer veterinären.

För att korta ner historien så kände veterinären igenom katten kort och konstaterade att det gjorde ont. Så han fick lugnande.

Sedan rakades området och ett bitsår uppenbarade sig.

Pyret har numera tratt, ett rakat framben med dränage (stavning?) och ska äta tabletter i fem dagar.

Jag konstaterade att jag inte kan betala med mitt kort där, men min sambo la då fram sitt kontokort utan att blinka.

Det blir ingen bil för mig den här månaden för vi är plötsligt 3500kr fattigare.

Nu ska jag bara försöka fatta hur man gör för att skadeanmäla.

PS Min kamera har visst inte förstått att det har varit skottår, därför är det fel datum på allting.

Bild 1 och 2: Jag och Jumme. För er som inte vet så är Jumme min tidigare medryttarhäst och nu när vi var ner fick jag möjlighet att rida honom igen. Tack C!

Som jag har skrivit i ett tidigare inlägg så kände han igen mig när vi kom. När jag visslade kom han travande emot mig. Sånt får mitt hjäta att smälta.

Han var precis som jag mindes honom, en gul charmknutte som är jättefin i munnen. Det är svårt att låta bli att älska honom.

Bild 3: Jag gör i ordning Ronja åt C. Min sambo har tagit bilden genom att hålla kameran igenom boxgallret. Jag ser att ridbyxorna håller in fläsket rätt bra ändå. =D

Bild 4: Esmeralda. En väninnas katt. Hon har blivit jättefin sen hon kastrerades och var inte riktigt så blyg som jag mindes henne. =)

Bild 5: Min väninna. Hon ville inte vara med på bild så vi gjorde en "censur"

Bild 6: Efter denna gata hade vi vårt boende.

Bild 7: Jag gör halkbanan med brorsans bil! Det var jätteroligt och jag skrattade jättemkt! Det är verkligen skillnad på 20 årig volvo och 8 årig SAAB! Bara ABS-broms gör jättemkt!

Bild 8: Suddig bild på Britta. En katt som jag nog aldrig kommer att glömma. I våras (var det?) hade hon antagligen varit och slickat på en giftig padda eller något när jag hittade henne förlamad och rädd på gräsmattan.

Hon hade blivit sämre på natten men klarade sig som tur var. Idag är hon mamma till tre kattungar (jag har bara sett en och den var jättefin) och ser ut att vara en pigg och alert kisse.

Hon var i alla fall jättemysig när vi var och träffade henne.