Tjolahoo tjolahej.
Här är det så att man är gravid värre. Magen är stor och rund och där inne är det full aktivitet.
I går kväll somnade jag med ens när jag la huvudet på kudden och då hade sambon passat på att ligga med haden på min mage och njutit av aktiviteten där inne. Jag myser ju hela dagarna (av just den biten) men sambon får ju inte riktigt samma möjlighet så han får passa på kvällstid.

Idag har vi varit iväg och tränat igen. Mulle var den som fick följa med oss idag eftersom ingen ville rida Jum-Jum (en stallkompis lånade honom och tog en körtur efter järnvägen istället). Mulle skötte sig jättebra. Att jag lastade honom med en krycka i handen bekom honom inte alls när vi åkte till ridhuset, och när vi skulle hem skickade jag in honom ensam. Först tvekade han; "Ska inte du med in?" men när jag smackade och pekade med haden in i transporten så klev han raka vägen på. Han fjantar sig inte längre för rampen som han gjorde i början.
Under ett hinder stod två små grindar som Mulle tyckte såg lite mysko ut, men han hoppade i alla fall -flera meter över hindret! Bäst att dra åt sig hovspetsarna så inte grindarna biter i dem!
När de sedan på slutet skulle hoppa bana så tog Mulle de två första hindren och sedan drog han ner till kompisarna i andra änden av ridhuset och ville helst inte gå därifrån. Lilla tjurskallen!
Men han stannar inte på någonting. Så länge sambon lägger honom rakt mot hindren och håller om med benen och låter blicken vila på nästa hinder så hoppar Mulle -ibland jättestort, men ändå!
De hade den babyblå utrustningen idag, och Mulle är himla fin i den. Så det är inte bara Jum-Jum som blir sockersöt i babyblått!

Idag fick jag höra att Mulle varit ute med sin medryttare och mött en person som var ute med sin hund. ersonen hade frågat om den fick ge hästarna godis och tydligen hade det varit hundgodis, men Mulle hade smällt i sig alltihop! Han äter verkligen vad som helst där de hästen...

I morgon är det årsmöte i föreningen. Det ska bli skönt att få det avklarat. Jag har fixat en smörgåstårta som just nu står i vår kyl. Mumsigt värre! Det ska bli roligt att träffa alla också, även om vi inte blev så många som jag hade hoppats.

I övrigt försöker jag hålla mig ganska lugn. Graviditetshormonerna åker berg- och dalbana, jag har tidvis skapligt ont i kroppen och magen känns sprickfärdig. (Hur stor kan den bli egentligen?) Gör jag något väldigt tungt eller fysiskt ansträngande blir jag snabbt trött och sättet jag rör mig på är lite lätt vaggande.
Haha... Och då har jag bara gått upp ett enda ynkligt kilo sedan jag skrevs in! Jag är faktiskt taggad att försöka hålla ner vikten under graviditeten så att jag kommer ur den i ett litet smalare format än när jag blev gravid. Vi får väl se. I första hand måste jag må bra i alla fall.

Så här på slutet får ni ett gäng bilder:
       
Här ser ni bilden på den bil som jag såg när jag för första gången sa att jag ville ha en Sante Fe. Och tänk, några år senare så har jag en alldeles egen! :)

/Kastrullhäxan