Nu har jag pratat med en gammal go vän (kan man säga så? Jag vet ju att du är här och läser ibland så jag frågar)

Du har iaf gett mig svar på så många frågor som jag (antagligen) undrat över men som jag aldrig frågat. Du har gett mig försvunna pusselbitar av mitt liv.

Jag har nog alltid tyckt att mitt liv varit väldigt omvälvande och att det har hänt mkt, men det var så skönt att "se" mitt liv med andras ögon.

Du sa, när du såg bilder på mig, att jag var mig lik, att du hade känt igen mig om vi mötts på stan.

Men ändå tror jag att jag förändrats. Jag är nog starkare nu, på ett annat sätt än vad jag var tidigare.

Jag vet om mina svaga sidor men vet att jag överlever även om jag utsätts för dem.

Men jag tyckte att det var så lustigt att du mindes saker som jag helt glömt, att jag grät till Andarnas Hus tex. Du visste till och med i vilken scen det var.

Nu minns jag det ju inte alls så du skulle ju bara kunna hitta på, men det tror jag inte.

Jag funderar på om jag har focerat livet så hårt och snabbt att jag "missat" och "tappat" vissa saker på vägen. Hur många minnen behöver man ha för att ett liv ska vara komplett?

Är man på något vis "skyldig" om man glömmer saker?

På många sätt är jag nog fortfarande lik mig själv och på många andra punkter har jag nog förändrats.

Och tänk inte på hur det var i slutet, hur du betedde dig emot mig. All den ilska har lagt bakom mig nu.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I morse väckte sambon mig 04.30.Sådana mornar undrar man varför man har häst egentligen...Men jag lyckades ta mig ur sängen, krypa i kläderna och få en smörgås i magen.Sambon fixade Julie (gissa om hon var trött!) och 05.20 hämtade vi upp C för vidar...

De senaste dagarna har jag känt att jag balanserar lite grann när det gäller mitt humör.Jag kämpar fortfarande mycket med mig själv. Framförallt den där lilla detaljen att en åsikt om någon som jag har gjort faktiskt inte speglar vad personen som utt...

      En hund som jag hade hand om och som jag saknar otroligt mycket.Även om  hon hade sina sämre sidor så vet jag att jag aldrig får en sån hund igen.Lisa Katinka Johansson.Jag saknar dig hjärtat.  /Kastrullhäxan ...

För bara en liten stund sedan kom jag på att det är 5 år sedan jag var till Fjugesta och hämtade Jum-Jum.Då visste jag fortfarande inte att han en dag skulle bli min alldeles egna eller att vi skulle starta ett SM tillsammans, eller att jag skulle ly...

Eftersom Vickan var här nyligen så fick jag rota ordentligt i arkivet för att hitta en bild på mig OCH en vän.Jag har en förmåga att bara hamna på bild när jag sitter till häst av någon anledning. Jag hittade i alla fall denna:   En bild som är sna...