Så då var diskussionen om Jum-Jums övervikt igång igen.

Underbart att folk som inte ens har sett hästen live vet något om hans mående och mitt sätt att ta hand om honom.

Men jag blir faktiskt ledsen, för om det är någon eller något som jag kämpar för här i världen så är det min lilla häst. Och när han mår dåligt så gör jag också det!

De som känner mig vet att jag är hästmänniska i själ och hjärta och att jag fakiskt bryr mig.

När jag försöker förklara för de här människorna så får jag bara tillbaka att övervikt dödar, och att det är få hästar som faktiskt svälter ihjäl.

Det vet jag, och det har jag aldrig förnekat. Men jag tycker fortfarande inte att det är rättvist att tvinga en häst att avstå livsviktiga ämnen för den sakens skull. Givetvis ska man inte blunda och mata sin redan överviktiga häst, men när man hittar en balans som fungerar så tycker jag att man ska hålla sig till den.

Jag har under senaste tiden haft hästkunniga människor ute i stallet som tyckt att hästen i fråga är fin, och det är INGEN som har sagt till mig att jag står och matar min häst till döds. Herregud, han får ju knappt ett äpple extra!

Jag tycker inte att jag ska behöva stå och försvara mig och förklara mig.

Jag lämnade tillslut diskussionen och använde för första gången i mitt liv ignorerafunktionen. Trist, men sant!

Självklart är det ok att komma med råd och tips, men när man envist vill hävda att någon annan gör FEL, utan att man själv har någon egentlig fakta bakom -då blir jag irriterad.