En liten gnutta positivitet har plötsligt stoppats in i mitt hjärta.

En liten flamma uppstår ur den glöd som fortfarande värmer lite grann inombords.

Ändå är jag så rädd för framtiden och vad alla beslut kommer att innebära.

Det är ytterligare ett vägskäl i livet, och beslutet är bara mitt. Men det enda jag verkligen vet är att jag inte klarar av att ha det såhär längre.

Jag kan bara konstatera att livet inte blev riktigt som jag hade tänkt...

/Kastrullhäxan