Idag fick jag vara ledig. Typiskt egentligen då jag faktiskt vill vara ledig imorgon, men det lär jag ju knappast få vara!

Hur som helst, vi fick ta hästarna och bestämde oss för att ta med sambons brorsa och brorsdotter på en åktur bakom Limpan.

Så Tilde, 5år, hjälpte mig att borsta och kratsa hovar.

Limpan var snäll och fann sig i att Tilde stod på en pall intill henne för att nå upp.

Sen gav vi oss iväg och det är inte så roliga vägar att åka på nu. De kör ju sönder vägarna med fyrhjulingar =(

Hästarna var pigga och glada. Brandy låg på bakom som en tok och sambon fick jobba för att han inte skulle rulla över i galopp.

Limpan tyckte att det var ett träningsjobb inför V75, att hon har slutat tävla för flera år sedan har hon glömt!

På vägen bortåt kör vi förbi en man som hejdar oss, båda Limpan och Brandy stannar snällt och vi pratar lite. Det visar sig att mannen har tappat bort sin hund, med halsband och koppel och allting på sig. De har ropat på hunden en stund men den hade inte kommit tillbaka. Jag lovade att hålla utkik efter hunden och tog deras nummer ifall jag skulle se den.

Sambon satt på hästen bakom, med långa tyglar och funderade på hur hunden såg ut.

"Är det typ en varghund?" frågade sambon

"Ja" svarar mannen. "En borderterrier!"

Jag funderar på om en borderterrier ser ut som en varg... De ser väl mer ut som en... Hare?

I samma sekund ser vi hur det rör sig inne i skogen, det kommer emot oss i full fart och det visar sig vara Charlie, den bortsprungna borderterriern!

Brandy däremot hade hört att det minsann var en varghund, så han kastade sig runt och var på väg hem innan sambon hann samla ihop tyglarna och stanna en halvmeter innanför stigen.

Limpan däremot... Hon undrade vad det var att bli rädd för.

När vi sedan körde knep Limpan tömmen en gång (då går det inte att styra) men klok som hon är så förstår hon att något är fel och stannar! 

När Brandy sen var först fick hon för sig att han skulle sparka henne och svarade då med att galoppera. Då blev det skritt en stund!

Väl hemma blåste stalldörren igen. PANG! 

Rakt på rockarden (som fortfarande satt fast på Limpan) tog den.

Vilken annan häst som helst hade stuckit därifrån med vagn och tömmar och hela eländet efter sig, men inte Limpan. Hon vände sitt stora huvud om och tittade:

"Vad är det frågan om?"

Snällare häst tror jag faktiskt att man får leta efter =)