Direktlänk till inlägg 31 maj 2013
Till alla er som överväger att börja, som tycker att det är tufft eller som känner att ni måste för att kompisarna röker:
Det är tuffare att vara sig själv, tacka nej och säga att vi kan umgås även om du rökeroch jag inte gör det.
Jag har också provat att röka i mina tonår, men särskilt gott var det inte.
Båda mina föräldrar rökte och mina kläder luktade rök jämt, tapeterna hemma färgades gula (syntes tydligt om man fick för sig att flytta någon tavla) och jag förvarade tillslut mina ytterkläder i en garderob i mitt rum bakom stängda dörrar för att slippa undan den värsta lukten i käderna.
En del av mina kamrater började röka. Varför kan jag inte svara på.
Det här var schyssta tjejer med bra utseende. Jag tror inte att de hade behövt börja röka enbart för kompisarnas skull. De kanske kände så, men jag tror inte att verkligheten var så.
Deras kompisar hade uppskattat dem i vilket fall som helst.
Jag började aldrig röka och glad är jag för det. Idag lever jag i ett rökfritt hem och mår bättre på många sätt och vis (allt är inte enbart beroende på rökningen skall tilläggas).
Ni som inte röker kan fråga vilken rökare som helst om de tycker att det är värt det.
Det är dyrt (jättedyrt!), förstör både inredning och kropp, luktar illa osv osv osv.
Jag som genom livet stått på sidan av tycker ändå att det värsta är vad vi som inte röker utsätts för...
Vi är (inte alltid men ibland) passiva rökare.
Min mamma rökte säkert sig igenom hela graviditeten med mig och jag minns min barndom med rökande föräldrar i bilen och hur röken stack i mina ögon.
Jag fick till slut diagnosen astma och behandlades med fyra eller fem olika mediciner -svindyra förståss.
Läkaren rådde mina föräldrar att ta bort katterna men både jag och min yngre bror protesterade vilt så katterna blev kvar. Rökningen likaså.
Idag är jag bättre i min astma. Jag äter inga mediciner längre och det är egentligen mest på vårkanten när pollensäsongen hoppr igång som jag kan känna av någon sorts allergi.
Jag reagerar också på starka dofter som mycket parfym och när folk klipper sina gräsmattor. Men något regelrätt astmaanfall har jag inte haft på flera år.
Min mamma har fått diagnosen KOL. När hon fick den fick hon också hjälp från sjukvården att sluta röka och idag är hon rökfri. Hon skäms när hon tänker tillbaka på det hon utsatt oss för och idag vet hon att hon klarade av att sluta -något som hon inte trodde att hon kunde tidigare.
Det är givetvis olika svårt för olika människor att sluta, det säger jag ingenting om.
Jag är övertygad om att 99% av de som röker idag skulle vilja ha den där första cigaretten ogjord. Om de kunde spola tillbaka tiden skulle de tacka nej och förbi rökfria.
Så ni som funderar på att bli rökare: Ni funderar på ett framtida helvete!
Mitt råd: Avstå!!!
/Kastrullhäxan
De senaste dagarna har jag känt att jag balanserar lite grann när det gäller mitt humör.Jag kämpar fortfarande mycket med mig själv. Framförallt den där lilla detaljen att en åsikt om någon som jag har gjort faktiskt inte speglar vad personen som utt...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
|||||
6 | 7 |
8 |
9 | 10 |
11 |
12 | |||
13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 |
19 | |||
20 | 21 |
22 |
23 |
24 | 25 | 26 |
|||
27 |
28 | 29 | 30 |
31 | |||||
|