Idag blev jag väckt av hantverkarna igen, konstigt va? De har börjat riva en vägg i trapphuset. Fråga mig inte varför för jag vet inte.

I morgon kanske vårat badrum blir klart, det vore onekligen ganska trevligt. Egen toalett är verkligen lyx!

Jag har ridit Jum-Jum efter järnvägen. Stefan cyklade med oss. Och Jum-Jum var riktigt duktig, om man bortser från den jättebock han drog till med. Haha, man jag satt kvar i alla fall. Man kan inte tro att en liten rund gul häst ska vara sådär smidig, men jodå...

På kvällen var det personalmöte, och jag håller nog på att bli riktigt tjejig, eller kvinnlig kanske man säger? Sambon fick börja tjata om att vi skulle åka och så fick jag jäkta på med sminkningen.

Det var ett låååååångt möte, men skoj hade vi. Jag kände mig riktigt bra på att läsa och klistra in klistermärken.

Efter mötet delades en del priser ut, jag hade inte vunnit något denna gång. Det beror antagligen på att jag inte jobbat så många krognätter sista tiden. Jag som slitit så hårt för att vinna! Nåja, man kan inte få allt!

Och sedan traskade vi i samlad tropp iväg till Helt Enkelt och åt lite, och där passade jag på att säga några ord. Så kanske folk inte brukar göra, men så gjorde jag iaf. Jag hade inte förberett vad jag skulle säga, mer än att jag ville att det skulle framgå att jag var tacksam för att jag fått vara deras arbetsKAMRAT -för kamrater är precis vad man blir där!

Och jag menade det jag sa, arbetskamraterna på Max är något utöver det vanliga. Man blir verkligen ett team och när man får restaurangen att rulla och det är massor med gäster inne -då är det verkligen JÄTTEROLIGT att jobba.

 Mitt mål i livet just nu är att ta med mig allt det fina som jag lärt mig, tempot och glädjen mm. Ibland kommer jag nog att sakna Max lite fö rmkt, och då kommer jag nog in och gästspelar några timmar. Och jag hoppas verkligen att de som jobbar där vågar ringa efter mig och be mig om hjälp!

Nu är det dags att försöka tvätta bort sminket och bege sig i säng, sambon har redan kraschat mellan lakanen så det är väl bäst att jag infinner mig också!

/Kastrullhäxan