Tänk er in i följande:

Ni har en vän, det kan vara en katt, en hund eller ja, vad som helst (utom en människa). Men någon som ni står väldigt nära i alla fall. Den här vännen har med sin charm nästlat sig in i ert hjärta och i många och ni spenderar ganska många timmar ihop.

Ibland blir ni osams, ni missförstår varann och det händer att vissa situationer blir lite stökiga, men lika fort som de uppstått så är ni sams igen.

När allt verkligen klaffar så är ni det perfekta paret, allt ni gör ser ut att vara ett mönster så enkelt att man skulle kunna tro att ni var uppvuxna ihop, och när din dag känns grå och du tror att livet saknar mening så kommer din vän med en kärvänlig puff, en vänskaplig blick, en puss eller bara kryper tätt intill och låter dig hålla om honom.

När det känns som om syret i världen är på väg att ta slut så är det din vän som får dig att kämpa för ett sista andetag, när du är på väg att falla så är det den här vännen som låter dig ta stöd emot honom...

Den här vännen kan inte ge dig goda råd, eller låna dig pengar när din ekonomi tryter, men ändå betyder den här vännen så mkt för dig...

Du vaknar en morgon och inser att din situation förändrats, du har inte längre orken, tiden och modet...

Kanske är det bara just nu du känner så, kanske går det över i nästa vecka? Eller om en månad, eller till sommaren? Det vet du inte...

Vad skulle du göra? Behålla och försöka trots besvikelsen/sorgen du känner inombords, eller låta någon annan få chansen att få vara vän med din vän???

Jag behöver ett råd...

Alla kan säkert gissa vad det handlr om, men det spelar egetligen ingen roll.

/Kastrullhäxan  

 

Johanna

31 mars 2010 23:27

Jag tycker man ska behålla sin vän men låna ut den ibland. Det mår nog alla bäst av

http://kickijohanna.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I morse väckte sambon mig 04.30.Sådana mornar undrar man varför man har häst egentligen...Men jag lyckades ta mig ur sängen, krypa i kläderna och få en smörgås i magen.Sambon fixade Julie (gissa om hon var trött!) och 05.20 hämtade vi upp C för vidar...

De senaste dagarna har jag känt att jag balanserar lite grann när det gäller mitt humör.Jag kämpar fortfarande mycket med mig själv. Framförallt den där lilla detaljen att en åsikt om någon som jag har gjort faktiskt inte speglar vad personen som utt...

      En hund som jag hade hand om och som jag saknar otroligt mycket.Även om  hon hade sina sämre sidor så vet jag att jag aldrig får en sån hund igen.Lisa Katinka Johansson.Jag saknar dig hjärtat.  /Kastrullhäxan ...

För bara en liten stund sedan kom jag på att det är 5 år sedan jag var till Fjugesta och hämtade Jum-Jum.Då visste jag fortfarande inte att han en dag skulle bli min alldeles egna eller att vi skulle starta ett SM tillsammans, eller att jag skulle ly...

Eftersom Vickan var här nyligen så fick jag rota ordentligt i arkivet för att hitta en bild på mig OCH en vän.Jag har en förmåga att bara hamna på bild när jag sitter till häst av någon anledning. Jag hittade i alla fall denna:   En bild som är sna...